– Det är inte någon statshemlighet att regeringen där är fientlig till hbt-personer, konstaterar han.
Dagens EU-regler förbjuder diskriminering på grund av kön och ras eller etniskt ursprung. För arbetslivet finns det förutom ovanstående diskrimineringsgrunder även ett förbud mot diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Kommissionens föreslår nu alltså att dessa diskriminieringsgrunder ska gälla även utanför arbetslivet. Hans Linde har dock motstridiga känslor som hbt-person och eu-skeptiker.
– Det är positivt att skyddet skärps och det här är ett sätt att få framgång för den här typen av frågor på bred front. Men vi Vänsterpartister är EU-skeptiska och ser bristerna. Vi försöker ändå jobba konstruktivt inom EU, och inte sitta med armarna i kors bara för att vi är med, konstaterar han.

Annons
Annons

Förslaget innebär ett tillägg till nuvarande regler. Lagen ska gälla i situationer där någon letar lägenhet, utbildar sig eller är i kontakt med sjukvården.

Fredrick Federley (c) sitter också som suppleant i EU-nämnden. Han applåderar förslaget, men med vissa reservationer.
– Generellt är alla steg bra, men det finns ett problem med alla olika grupper som lyfts in i lagstiftningen. Vi hamnar i en situation där lagstiftaren tycker att det är diskriminering, men att det inte finns grund för den. Jag skulle vilja se en generell diskrimineringslagstiftning.

Vad säger du som riksdagsbög om förslaget?
– Jag tycker det är bra. Kanske inte så mycket ur mitt perspektiv, men för dem i Polen och Baltikum. Går det att tvinga de länderna att följa detta är det en framgång. Men det som i grund och botten behövs är ändrade attityder. Vi skulle kunna ta bort alla lagar om alla var snälla mot varandra, men så är det ju inte.

Innan de nya reglerna kan börja gälla måste ministerrådet godkänna förslaget och Europaparlamentet få möjlighet att lämna synpunkter på det.

Läs även:
EU-parlamentet uppmanas stödja diskrimineringsförbud