– Detta handlar om en grundläggande rättighet för varje människa att själv få välja som erkänns i alla utvecklade länder i världen, förklarade Nitzan Horovitz, som i Knesset representerar vänsterpartiet Meretz.
Lagförslaget var ett av över 170 som lämnades in av nyvalda ledamöter i Knesset under det israeliska parlamentets öppningsdag den 24 februari. Lagen skulle göra det möjligt för israeler att gifta sig utanför ett religiöst sammanhang. Idag kan endast religiösa äktenskap ingås i Israel. För den judiska majoriteten innebär det att det är rabbinerna som förrättar vigslar medan arabiska muslimer respektive kristna är hänvisade till en moské respektive en kyrka för att kunna ingå äktenskap. Systemet innebär att den som inte vill ha en religiös vigsel inte kan gifta sig och ställer stora hinder i vägen för exempelvis en jude att gifta sig med en muslim, då de religiösa regler som styr inte tillåter äktenskap mellan personer från olika religioner. Problemet har växt sig större i Israel sedan det från 90-talet och framåt invandrat ett stort antal judar från främst Ryssland och andra forna Sovjetstater vilka enligt rabbinernas strikta tolkning av judiskhet inte anses som judar och därför inte tillåts gifta sig judiskt.
Äktenskap, även samkönade sådana, som ingåtts utomlands erkänns i Israel, vilket gör att det inte är ovanligt att par som inte vill eller kan gifta sig religiöst gifter sig utomlands. Samkönade par och ogifta olikkönade par tillerkänns också vissa partnerrättigheter, exempelvis när det gäller pensioner och försäkringsförmåner. Näståendeadoption inom samkönade par är tillåten och om ett samkönat par adopterar barn utomlands erkänns de, i enlighet med ett domslut i Israels Högsta domstol från 2007, båda som föräldrar. Israels största stad Tel Aviv och några andra mindre städer har infört partnerregister för alla ogifta par, vilket innebär att de i den kommunala servicen och skattemässigt ska behandlas på samma sätt som gifta par.
Israels största parti Kadima är för införande av civiläktenskap. Frågan var en av de mer uppmärksammade under den israeliska valrörelsen och den splittrar landets sekulära partier från de religiösa. Det högerpopulistiska Yisrael Beiteinu, en av valets vinnare, med stark ställning bland rysktalande invandrare har införande av civiläktenskap, dock inte inbegripande samkönade par, som en ledande profilfråga. Att man önskar införa civiläktenskap är en anledning till att Yisrael Beiteinu ogärna sätter sig i en koalitionsregering med religiösa partier. Något som nu ändå tycks bli fallet eftersom Kadimas partiledare, utrikesminister Tzipi Livni, mer eller mindre kategoriskt har avvisat att vara med och bilda regering under ledning av högerpartiet Likuds Benjamin Netanyahu. Det är Netanyahu som fått uppdraget av president Shimon Peres att försöka bilda Israels nästa regering. Netanyahu har varit angelägen om att försöka få Kadima med i en regering bestående av Likud, Kadima och Yisrael Beiteinu. Detta för att inte vara beroende av mindre ultranationalistiska och religiösa partier och kunna leda en regering med viss bibehållen internationell trovärdighet när det gäller att hålla fredsprocessen med palestinierna vid liv. Vid valet den 10 februari vann högerblocket i israelisk politik, inklusive de två ultraortodoxa religiösa partierna, majoritet med 65 av de 120 platserna i Knesset.
Nitzan Horovitz är den andre öppet homosexuella någonsin i Knesset. Den förste var Uzi Even, också för Meretz, som dock bara hann vara ledamot under knappt fyra månader mellan 2002-03.
Uppdaterad 2016-12-13
