Avkriminalisering skapar debatt i FN

Under nästa session med FN:s generalförsamling, mellan 15-20 december, kommer Frankrike att lägga fram en ensidig deklaration från EU-länderna i vilken länder uppmanas att avkriminalisera homosexualitet. Idag kriminaliseras homosexuella handlingar i mer än 80 av världens länder. De straffsatser som kan dömas ut varierar från böter och kortare fängelsestraff till livstids fängelse. I nio länder, bland dem Iran, Saudiarabien och Sudan, kan dödsstraff för homosexuella handlingar utdömas.

Frågan är just nu högaktuell i minst två länder. I Indien pågår sedan flera månader en rättsprocess i Delhi High Court där domstolen ska ta ställning till om förbudet mot homosexuella handlingar i den indiska strafflagstiftningen ska upphävas. I det centralafrikanska landet Burundi beslöt en av parlamentets båda kammare i slutet av november att införa ett förbud mot homosexuella handlingar där straffsatserna fastställts till fängelse i mellan tre månader och två år.

Lagskärpningen i Burundi, som fortfarande måste godkännas av både landets senat och president innan den kan börja gälla, kom överraskande i samband med en översyn av strafflagstiftningen. Syftet med lagöversynen har varit att förstärka de mänskliga rättigheterna. Bland de övriga lagändringarna finns ett avskaffande av dödsstraffet och kriminalisering av tortyr, folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Detta för att lagstiftningen ska hamna i överensstämmelse med olika internationella konventioner. I lagändringarna ingår också en tydligare och fullständigare definition av våldtäkt, som ska kunna straffas hårdare, och en höjning av straffmyndighetsåldern från 13 till 15 år. Det var i det behandlande utskottet i nationalförsamlingen som förbudet mot homosexuella handlingar lades till en kort tid innan man röstade om lagförslagen. Enligt ordföranden i utskottet Fidele Mbunde har man inte avsett att arresteringar ska göras i enlighet med lagen, utan att den ska ”skicka en signal om burundiska värderingar”.

Homosexuella i Burundi, som intervjuats av människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), befarar att man, om förbudet skulle komma att träda i kraft, kommer att löpa större risk att bli slagna och illa behandlade av både polisen och vanliga medborgare. HRW menar också, liksom hiv/aids-bekämpande organisationer i Burundi, att det skulle bli svårare att bedriva hivprevention riktad till män som har sex med män. HRW har, liksom International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC) i samabete med den burundiska hbt-organisationen ARDO, uppmanat senaten i Burundi och landets president Pierre Nkurunziza att ta på sitt ansvar att se till att Burundi inte kriminaliserar homosexuella handlingar.

– Att fängsla människor enbart på grund av vem de älskar strider mot alla principer om praktiserande av mänskliga rättigheter, vilka syftar till att garantera alla människors värdighet och att respekten för människor upprätthålls, förklarade IGLHRC:s generalsekreterare Paula Ettelbrick i ett uttalande, i vilket hon också menade att förbudet handlar om att försöka tysta och terrorisera en växande rörelse av hbt-personer i Afrika som ”vägrar att bli behadlade som smuts”.
Medan det i fransktalande före detta kolonier (Burundi var belgisk koloni fram till 1962) i många fall aldrig införts någon lag som kriminaliserar homosexuella handlingar, så infördes i före detta brittiska kolonier, i enlighet med dåtida brittisk lag, förbud mot homosexualitet. Enligt den indiska brottsbalkens paragraf 377, som härstammar från kolonialtiden, kan den som har ”samlag mot naturens ordning” dömas till böter och fängelse i max tio år. Även om ingen dömts för att ha brutit mot lagen under de senaste 20 åren utgör kriminaliseringen en försvårande omständighet för Indiens hbt-personer. Förbudet möjliggör för poliser att utöva trakasserier och leder till att hbt-personer lätt blir offer för utpressning. Den indiska regeringens officiella hållning i den pågående domstolsprocessen i Delhi har varit att försvara ett bibehållande av paragraf 377. Samtidigt har landets hälsominister Anbumani Ramadoss aktivt väckt opinion för att förbudet måste avskaffas. Till Times of India sade han i slutet av september:

– Världen över accepteras homosexuella. Inrikesministern borde vara mycket mer lyhörd. Hur ska vi kunna kontrollera de psykiska känslor människor har?

Under den 17:e internationella aidskonferensen i augusti i år, som hölls i Mexico City, uttalade Ramadoss:
– Strukturell diskriminering av dem som är särskilt utsatta för hiv, som sexarbetare och män som har sex med män, måste försvinna om vår prevention och våra behandlingsprogram ska kunna lyckas. Paragraf 377, som kriminaliserar män som har sex med män, måste avskaffas.
Men regeringen som sådan menar alltså att förbudet mot homosexuella handlingar i Indien ska behållas. Domstolen i Delhi avslutade sina förhör i saken under november. I den skriftliga redogörelse för sina argument som den indiska regeringen sedan dess lämnat in anför man dels att domstolen inte har kapacitet att avgöra vad som ska stå eller inte stå i den indiska lagstiftningen och dels att ett avskaffande av paragraf 377 skulle få en genomgripande skadlig effekt på det indiska sättet att leva. Regeringen menar också att domstolen inte bör tolka Indiens författning på ett sätt som gör att landet påtvingas vad man menar är utländskt inflytande.

Under förhören i domstolen i september framförde Indiens biträdande chefsåklagare PP Malhotra, som regeringens representant, att en avkriminalisering skulle ”skicka fel signaler till vår ungdom” och att homosexualitet var en sjukdom som bidrog till spridningen av hiv/aids. Malhotra förklarade också:

– Varje medborgare har rätt att leva ett anständigt och moraliskt fläckfritt liv i samhället och denna rätt skulle kränkas om sådant beteende blir lagligt i landet

Domstolens ordförande AP Shah efterlyste tvivlande som svar att få ta del av någon vetenskaplig rapport i vilken homosexualitet klassas som en sjukdom. Han avfärdade också regeringens försök att försvara sin ståndpunkt genom att anföra religiösa texter. Rättsprocessen i Indien, som kan leda till att homosexuella handlingar avkriminaliseras, har initierats av hiv/aids-organisationen Naz Foundation.