– Vad jag fått ut av kursen är att ha träffat bra människor och att jag fått mer kunskap i hur man driver projekt. Det är intressant att få höra hur hbt-personer lever i andra länder och hur vi själva kan ändra situationen för hbt-personer i vårt land. För mig är det här ett första steg mot förändring, säger 25-åriga Anastasia från organisationen Gender Doc – M i Moldavien.
20-åriga Krystyna Posunkina från Ukraina nickar instämmande och tillägger att hon nu har lärt sig hur de kan stå upp för sina rättigheter. Och hur hon ska kunna tillämpa kunskaperna i sitt arbete i organisationen organisationen för bögar, lesbiska och bisexuella ”LiGA”.
Kursen som pågått den 10-28 november vid Globen i Stockholm anordnas för andra gången av RFSL och RFSU med stöd av Sida. Elva länder finns representerade i gruppen: Bangladesh, Georgien, Indien, Nepal, Pakistan, Turkiet, Ukraina, Sri Lanka, Moldavien och Kirgizistan, berättar kursens koordinator Karin Lenke, RFSL.
Syftet är att deltagarna ska få verktyg för förändring och utveckling gällande mänskliga rättigheter för hbt-personer, i sina respektive organisationer och myndigheter.
Innehållet är uppdelat på olika teman: Vecka 1: Sexualitet, normer, och genus, vecka 2: Mänskliga rättigheter och säkerhet för hbt-personer, vecka 3: Stötta hbt i praktiken. När deltagarna återvänder till sina hemländer är meningen att de ska jobba praktiskt med sina projekt, under den tiden får de stöd av mentorer från Sverige. Om sex månader samlas hela gruppen igen för uppföljning, i Asien eller östra Europa (inte riktigt bestämt var ännu), berättar kursledaren Jonas Tillberg, RFSU.
Under varje tema har det varit lektioner, gruppdiskussioner och workshops om exempelvis: Identitet och sexuell läggning, Religion och hbt-personers mänskliga rättigheter, Sexuell hälsa och sexuella rättigheter, Världen och brott mot hbt-personer, Mänskliga rättigheter -internationella lagar och avtal och Arbete för förändring.
– De bästa lektionerna var ”Sexualitet, normer och genus”, ”Internationell lag och säkerhet för hbt-personer” och metoder för att driva projekt, hur vi kan göra det mer realistiskt. Det var obligatoriskt och väldigt intressant, men vi har ju haft en del kul också. Bland annat var vi på en guidad Gay Tour med buss, det var roligt, säger 26 årige Davit Gabunia aktiv i organisationen ”Inclusive Foundation” i Georgien.
Krystyna tycker att lektionen om intolerans och fundamentalism var bäst för att den presenterades på ett interaktivt sätt. Av det roliga gillade hon utställningen Rainbow Animals (om homosexualitet i djurvärlden) och när de såg filmen Patrik 1,5.
– Den fick mig att tänka på hur det kan vara i mänskliga relationer oavsett sexuell läggning. Att alla par kan göra både bra och dåliga saker. Och så fick vi träffa regissören efteråt och ställa frågor, det var roligt, säger hon.
Dagens presentation är de förändringsprojekt som deltagarna ska jobba med i sina hemländer. Jonas Tillberg förklarar att projekten bland annat handlar om, förändring av lagar, att mobilisera hbt-rörelsen, hälsofrågor och hur media kan användas. De har formulerat projekten på varsin poster som de nu ska berätta om för varandra i nio grupper, tre och tre, tjugo minuter var och sedan byta grupper. Uppgiften nu är att ta till sig informationen och därefter känna till minst två av projekten lite bättre förklarar Anette Sjödin, RFSL. Därefter ges tid till konstruktiv kritik och att hjälpa varandra med vad som skulle kunna läggas till.
Saaed Mubasher, som fyller 27 år i dag, jobbar i organisationen ”Family Planning Association of Pakistan”, vilken han beskriver som en systerorganisation till RFSU. Han tycker att nätverkande kring hbt-frågor är viktigt, och vill med sitt projekt bryta osynligheten och tystnaden kring hbt-personer i Pakistan. Han jämför sitt hemland med situationen i Iran där president Mahmuod Ahmadinejad uttryckt att det inte finns några homosexuella i landet. Saeed vill skapa en politisk debatt. Han tror på att utnyttja Internet för detta, men medger att det kan bli svårt.
Från Nepal deltar transaktivisten Manisha. Hennes projekt går ut på att öka kunskapen om stigmatisering, våld och diskriminering mot transpersoner i Kathmandu. På postern finns bilder på två transpersoner, en mördades av sin far och den andre blev utsatt för mordförsök i samband med en våldtäkt. Manisha redovisar en detaljerad plan för projektet. Hon vill bjuda in transpersoner till workshops och i studiesyfte genomföra 15 intervjuer som sedan ska analyseras, rapporteras och diskuteras i fokusgrupper.
Anastasia vill skapa en internationell kvinnokonferens i Moldavien och bjuda in lesbiska och personer som jobbar för och med lesbiska från före detta Sovjetländer. Hon tror att detta kan minska diskrimineringen och lyfta fram kvinnors rättigheter. Konferensen ska följas av workshops och därefter rapporter som ska tryckas i en publikation.
– Jag tror att det är viktigt att utbyta erfarenheter mellan olika länder. Vårt problem är att vi är kvinnor och dessutom lesbiska, det ökar diskrimineringen ännu mer, säger hon.
En juridisk mottagning där hbt-personer bland annat kan få hjälp med rådgivning och rättstvister och ha ett nätverk med gay-vänliga advokater är Krystynas projektidé. Där ska hbt-personer bli medvetna om sina mänskliga rättigheter.
Krystynas plan hem till Ukraina går redan klockan sju nästa dag, så hon måste upp vid femtiden. Det är med blandade känslor hon åker, sorgligt att lämna gruppen men styrkt av nya kunskaper för sitt jobb där hemma. Hon ser fram emot kvällens avslutningsfest.
Uppdaterad 2018-04-20
