Seminarierna handlade bland annat om möjligheten till tillgång av läkemedel och vård, rätten till arbete och sexuell identitet, kriminalisering av hiv. Erfarenheter delades också om hur man på bästa sätt når ut med säkrare sex budskap till olika samhällsgrupper och kulturer.

Nu när dammet lagt sig över konferens är det dags att börja summera de erfarenheter som är intressanta för oss i Sverige och i första hand för gruppen män som har sex med män (MSM).

Att vara en av grabbarna som föredrar att ha sex med män är olika ”farligt” beroende på var man bor eller vistas i världen. Trots att sex förekommer över hela världen är olika regioner mer eller mindre drabbade av hiv. Detta kan i vissa fall förklaras med en god allmänkunskap bland männen om hur man skyddar sig och i vissa fall förklaras med kulturella mönster som skiljer sig från olika delar av världen. I västvärlden har man de senast 20 åren framgångsrikt drivit informationskampanjer men nu ser man en stor ökning av nydiagnostiserade bärare av hiv i framförallt gaymiljöer.

Det finns bara ett väldokumenterat sätt att skydda sig från sexuellt överförda infektioner, dit hiv räknas tillsammans med syflis, gonorré och klamydia och det är att använda kondom. Och det gäller oavsett var man befinner i världen. Att känna till sin status och ifall man är hivbärare stå under en framgångsrik behandling är också att föredra. En schweizisk undersökningen som presenterades i februari var en kontroversiell diskussionspunkt under konferens. I den hävdar man att sannolikheten att överföra smitta för en hivbärare som står under en framgångsrik anti viral (ARV) behandling och är fri från andra sexuellt överförbara infetioner (STI) är 1 på 300 000. Detta får dock inte övertolkas av män som har sex med män (MSM), då studien grundar sig på heterosexuellas sexvanor. Fortfarande är kunskapen dålig bland bärare om hiv om risken av att ha oskyddat sex med andra hivbärare. En risk för att drabbas av en superinfektion finns alltid och det finns dessutom ”snällare” såväl som ”elakare” virusstammar.

”Hiv drabbar män som har sex oproportionellt mer än andra män i varje region av världen, men vi ignorerar denna realitet” sa Jorge Saavedra, chef för CENSIDA, det nationella hiv-aids programmet i Mexiko. Han är själv öppet gay och det ger honom trovärdighet inför de många MSM som själv lever i det fördolda på grund av samhällets negativa attityd eller den egna rädslan för att komma ut.

Exempel på att det är som Saavedra säger är att det är 33 gånger större sannolikhet att bli hivpositiv som MSM i USA än bland den övriga befolkningen. I Asien uppskattas den siffran till 19 gånger högre och i Afrika där kvinnor idag utgör de flesta nydiagnostiserade fallen är siffran 4 gånger högre för MSM. I flera av världens större städer, där många gay har funnit en fristad, presenteras siffror som innebär att 25 % eller fler av MSM gruppen är bärare av hiv.

En av flera anledningar till att så många män som har sex med män drabbas är att homofobi finns i samhället såväl som bland lagstiftande församlingar. Detta leder till att MSM drar sig från att söka upp hälso- och sjukvården och att skydda sig själv och sina partners från att få eller föra hiv vidare. Många nydiagnostiserade har burit på sin infektion länge innan de på grund av sjukdom eller andra omständigheter ställs inför ett positivt hivtest. En diagnos i tidigt skede ökar möjligheterna till att bättre hantera infektionen och dessutom är det av högsta vikt för att kunna ta ansvar för sig själv och partners. Doktor Peter Piot, chef för UNAIDS, sa ”Homofobi dödar. Vi måste stoppa homofobin”.

En annan viktig faktor för spridningen av hiv som diskuterades var kombinationen av droger och sex. Inte bara narkotikaklassade droger utan även det utbredda bruket av alkohol räknas som en bidragande faktor till att omdömet brister, vilket leder till ett ökat risktagande och därmed ökad risk för överföring av smitta. För de som redan är drabbade kan man räkna med att konsekvenserna av ett livslångt bruk av alkohol och droger förvärrar situationen och försämrar effekten av anti-virala läkemedel. Samhällets avoga inställning till droger och dess brukare skapar också förutsättningar för att smitta överförs i onödan.
Sverige kritiserades av organisationer för männskliga rättigheter för brister i det man kallar ”harm reduction” det vill säga att man minskar risken för hivsmitta bland intravenösa drogbrukare genom att samhället tillåter och ser till att tillgång på rena sprutor finns, såväl på torg som i fängelser. Detta är något som inte accepteras i Sverige även om möjligheterna till sprutbyte finns på försök i Malmö och Lund sedan snart 20 år. Men det förekommer till exempel inte i fängelsemiljö där man räknar med att minst 50 % använder droger.

Flera utländska organisationer bland annat Act Up från Paris, kritiserade den svenska kriminaliseringen av hivpositiva. Sverige är det land som har flest dömda för brott mot hiv-lagar i världen. Detta står i motsats till UNAIDS policy och uppfattas som kontraproduktiva när det gäller allmänhetens hälsa. Dessutom ser Act Up det som ytterst diskriminerande mot en redan marginaliserad grupp i samhället. Tragiskt nog konstaterades det på konferensen att internationellt är det en trend att kriminalisera överföring av hiv, i vissa länder även då detta sker utan att hivbäraren ens haft vetskap om sin hiv-status.

De länder som har inreseförbud för hivbärare kritiserades av organisationer för mänskliga rättigheter och nu när USA har tagit steget mot att häva sitt inreseförbud är den gemensamma förhoppningen att fler länder omprövar sina regler.

Länkar för dig som önskar veta mer.
kaisernetwork.org/aids2008/
criminalhivtransmission.blogspot.com/