Per-Robin Gustavsson låter sig inte tystas

Först blev Per-Robin scoutad av en blogg-manager och fick ett eget domän, sedan flyttade hans blogg till ett gay-comunity där den snabbt blev en av sajtens mest framgångsrika, och nu har han flyttat ytterligare en gång för att bli en av Kanal 5s största officiella bloggar. Dock har framgången haft en baksida; för en tid sedan blev Per-Robin misshandlad som ett direkt resultat av att ha förekommit som gay i kompisen Blondinbellas blogg. Något som dock inte verkar ha avskräckt honom från att blogga vidare om vare sig misshandeln eller bögsexet.
Jag träffar Per-Robin, eller Robin som han själv kallar sig, på Mälarpaviljongen en varm julidag. Vi sitter på den yttersta pontonen i gassande sol. Robin har på sig en svart- och vitrutig skjorta, ett par svarta uppkavlade jeans och vita skor; i handen har han ett glas rosévin som han sippar på med jämna mellanrum medan han blickar ut över vattnet.

Du är Sveriges nu största gaybloggare, hur känns det?
– Det känns bra, jag har fått mycket positiv respons och inkorgen på Qruiser har aldrig varit så välfylld, säger Robin och skrattar medan han sippar på sitt rosévin.
– Det är kul, de yngre mailarna är imponerade och de äldre vill bjuda på middag. Men med responsen ökar ju också prestationsångesten, jag vill ha Sveriges största gayblogg och så fort det går för länge mellan inläggen är man rädd att tappa läsare. Så det ligger också en press i det. Jag vill att inläggen ska vara roliga. Vissa bloggar om vad de åt, köpte för kläder eller vilken smak de hade på sin latte, jag skriver också om vardagen men jag vill göra den rolig i text och använder att jag är bög som en krydda. En böglatte är ju t.ex. mycket roligare än en vanlig latte.

För ett tag sedan gick du över från att ha blogga för ett gay-comunity till att blogga för Kanal 5s hemsida? Varför tror du att Kanal fem rekryterade dig?
– Kanal fem kommer göra en stor gay-satsning under pride och visa serier och filmer med gay-tema och ville komplettera det med en gayblogg för att följa temat även på nätet. Jag tyckte att det var ett kul initiativ och därför hakade jag på. Jag bloggade på ett annat ställe tidigare som inte var så känt och genom Kanal 5 kan jag nå många flera läsare.

Vad fick dig att börja blogga och när började du?
– Jag började blogga i september 2007, först hade jag en blogg under blogg.se sen blev jag scoutad av en blogg-manager som hjälpte mig att skapa en eget domän. Det är för övrigt samma manager som ”skapat” Blondinbella. Anledningen till att jag började blogga var att jag kände att jag hade supit bort min ungdom och inte kom ihåg så mycket av den, säger Robin och skrattar,
– Men med en blogg tänkte jag att jag kunde dokumentera mitt liv. Det är kul redan nu att läsa vad jag gjorde för tio månader sen. På så sätt är bloggen båda självutvecklande och sorterande. Det blir lite som terapi, man ser sig själv utifrån genom att skriva ner saker om sitt liv, och man kan se både vem man vill vara och inte vill vara – bloggen gör mig helt enkelt till en bättre människa.
Krävs det ett visst mått av exhibitionism för att blogga? Kan du ibland anse att du lämnar ut för mycket av dig själv?
– Jag var osedd under min uppväxt och har därför fått ett behov av att höras och synas, och det har jag fått utlopp för i bloggen. Frågan kring integritet finns där, men jag har alltid bjudit på mig själv, och även om jag ibland kanske har lämnat ut lite för mycket av mig själv, har det alltid varit ett större problem för andra än för mig. Vissa tycker att jag skriver för mycket om sex, men jag ser inte sex som ett problem, det var alltid ett öppet ämne hemma och därför ser jag det som något helt naturligt.

Vad är det du vill säga med din blogg, har du något långsiktigt mål med bloggen, som en tes eller positionering du vill driva? Och vilken bild tror du dig ge av homosexuella?
– Jag vill ge en mångsidig bild av bögar i bloggen och visa hela spektrat av att vara bög. Det är så lätt att bli den fjolliga bögstereotypen som bara gillar schlager, sex och fylla. Jag var så själv för några år sen, men det berodde på osäkerhet inför hur man annars skulle bete sig. Och även om jag leker med den osäkerheten i min blogg som en krydda, för att det är roligare att skriva om en hysterisk bög som ligger på ett bord och åmar sig och häller en latte över sig, än att skriva att man har varit och fikat, så vill jag vara mig själv så långt det går i bloggen.

Robin tystnar och tittar ut över vattnat en lång stund innan han fortsätter.
– Jag har en liten vision med bloggen. Jag tycker att det vore underbart om bögar kunde bjuda lite mer på sig själva och släppa all ytlighet så att vi kan komma varandra närmre. Det är många bögar som spelar ett spel och låtsas vara något de inte är. Jag vill att bögar ska prata med varandra på riktigt istället för att bara kindpussas på Lino. Och med bloggen vill jag dra mitt strå till stacken genom att visa riktig vänskap och hoppas att det inspirerar andra.

Du blev nyligen misshandlad på grund av att du förekommit som gay i en annan blogg, anser du det vara en risk att förekomma som gay i media eller var detta en olycklig slump där förövaren egentligen ville åt författaren till den andra bloggen?
– Misshandeln var kopplad till att jag är vän med Blondinbella. Det handlade egentligen inte om min läggning även om det också fanns där. Men i slutänden anser jag att jag var på fel plats vid fel tillfälle. Alla yrken har risker och eftersom jag ser bloggandet främst som ett jobb medföljer också risker.

Du fick mycket stöd av bloggens läsare efter att du blivit misshandlad, men hade du ändå planer på att sluta blogga efter händelsen?
– Jag övervägde aldrig att sluta blogga, då hade han lyckats ”tysta mig”. Stödet kändes jättebra, det är ändå få människor som slår ner folk. Ingen sympatiserade med gärningsmannen och stödet jag fick gjorde att jag inte hade en tanke på att sluta blogga. Jag har varit med om värre grejer förr, och tre stygn på huvudet är ett pris värt att betala för att få säga vad man tycker och tänker.