Vad hände egentligen Tiina?

Vad hände egentligen på festen?
– Det var promoveringsmiddag för nya doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer. Och vi från genusvetenskapen hade en hedersdoktor, Chandra Mohanty. Vi var med hela dagen, det var väldigt högtidligt, Lund visade sig från sin bästa sida, min partner Maria kom ner, vi hade fina kläder. Det var akademisk middag, många tal och 500 personer som skulle serveras. Sen började den här kvartetten sjunga. Först lyssnade jag inte, men sen tänkte jag att jag måste ha hört fel…
Det Tiina Rosenberg hörde var följande parodi på gamla vänstersånger av gruppen Last Call:
”Vi har sovit för länge. Vi har vaggats till sömn
Av medias visor och maktens lögn
Men morgonen rodnar för rättvisans profeter
Svenska folket kräver sina rättigheter
Alla svenskar ska ha rätt att få högre lön
Och det är allas rättighet att få välja kön
Vi är svenska folkets röst och vi har rätt till större bröst
Kampen, den är lång. Sjung med i våran sång*.”

Rosenberg rusade fram, avbröt sångarna med ett flerfaldigt ”fuck you” och lämnade festsalen tillsammans med flickvännen. Kvar satt Lunds akademiska värld förundrat stirrande.
– Ja, det som hände borde inte ha hänt. Man kan tro att jag är galen eller att vänstern inte har humor… Jag kunde ha agerat mer sofistikerat. Men jag tycker att jag gjorde rätt som avbröt. Ingen annan reagerade. Och sen fick kvartetten extra mycket sympatiapplåder för att de blivit avbrutna av en ”feministhäxa”… Men såna här sammanhang måste vara fria från politiska inslag. Man kan inte ha med sånt när man arbetar med kvinnofrågor, HBT-frågor, antirasism, alla frågor som byggts upp kring rättighetsprincipen. Det hade varit bättre om de spelat Schubert, något mer neutralt.
Du sa i en intervju efteråt att du inte vill släppa frågan om spexkulturen eftersom det på universiteten i Uppsala och Lund ”frodas en slags grabbig kultur som är motbjudande, men som hyllas som en slags akademisk tradition”. Är det dags för forskning kring det nu?
– Jag har inte varit i kontakt med lundaspex tidigare, och en journalist frågade om jag inte förstått att det är detta som är lundaandan. Och det hade jag inte. Men i Stockholm hade vi studenter som analyserade sånghäftena som studenterna på Tekniska högskolan använder och det är mycket sexism, homofobi och rasism. Men här tycker jag först och främst att studentkåren och en likabehandlingsgrupp borde titta på grabbighetskulturen.
Per Gahrton hyllar dig i Sydsvenskan för att du gett dig på den så kallade lundaandan. Vad har du mer fått för reaktioner på ditt agerande?
– Jättemycket solidaritetsmejl, bland annat från studenter och akademiska föreningen.

*Citat ur ”Folkets rättigheter”. Text och musik H. Widegren.
Se även: Sydsvenskan (med länkar till övriga artiklar).