Lugnt vid årets Prideparad i Riga
På samma plats var det i början av nittiotalet stora demonstrationer för ett självständigt Lettland, och platsen har därför ett symboliskt värde. Det är fjärde året som Riga Pride-paraden genomförs. Det blev den första som kunde hållas utan våldsamheter.
Paraden fick ca 200-tal varav cirka 100 Amnesty-representanter från hela världen. Det var ett masivt mediauppbåd som bevakade paraden som för utom Amnesty-deltagare hade svenskt deltagande från RFSL, RFSL Ungdom. Det var få letter som deltog i paraden.
– Idag är en glädjens och stolthetens dag! För RFSL är det självklart att visa solidaritet med våra baltiska grannar. Demokrati och mänskliga rättigheter får aldrig tas för givna och inte minst gäller det hbt-personers rättigheter. RFSL har deltagit här alla fyra åren och den utveckling som skett är fullständigt fantastisk, sa förbundssekreterare Krister Fahlstedt, i en kommentar, på plats i Riga.
Det hela skyddades av ett massivt polisuppbåd med kravallpoliser och polisbåt. Dock var det färre poliser än tidigare år och de flesta stod sysslolösa.
De hundratals motdemonstranterna bakom avspärrningarna uppmärksammade att de flesta deltagarna i paraden var från utlandet.
”Utlänningar åk hem. Gör vad ni vill hemma, men kom inte hit och förstör för oss.”
Paraden gick i en vid cirkel, och runt det närmaste kvarteret. Eftersom området var helt avspärrat, beskådades paraden inte av ”vanliga Riga-bor”, utan sågs endast av motdemonstranter och pressuppbåd.
Efteråt samlades deltagarna framför Anglikanska kyrkan och lyssnade på olika talare, bland annat Mozaikas Linda Freimane, och för Europaparlamentet, Maris Sergejenko. Ett brev från Lettlands president lästes upp, där han uttryckte sitt stöd för arrangemanget.
Uppdaterad 2016-11-16
