– Vi är glada för att folk kommer, inte för att de utsätts för övergrepp, men det är bra att de vet att vi finns här för dem när övergreppet hänt, säger Karl Norwald som är auktoriserad sexolog och socionom på akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm.
Han berättar att mottagningen beräknat att antalet vårdsökande skulle vara mellan 20 och 40 personer utöver de kvinnor som sedan tidigare kunnat söka akutvård efter våldtäkt. Men redan nu har de haft 18 patienter som är män eller transpersoner. Han säger att det är en blandad grupp människor det handlar om. Övergreppen liknar i mycket de som kvinnor utsätts för – ofta sker de i samband med alkohol under eller efter en fest där gärningspersonen och offret är berusade. Men det finns också skillnader mellan grupperna.
– Män och personer med transidentiteter väntar i längre utsträckning än kvinnor med att söka vård. Transpersoner litar inte på vården så där har vi misslyckats. När det gäller utsatta män handlar det mycket om bilden av vad manlighet är, säger Karl Norwald.
Han tar som exempel att män skuldbelägger sig själva genom att tänka att de inte kunnat försvara sig fysiskt utan frusit till. Karl Norwald berättar också om utsatta män som exempelvis blivit penetrerade men också själva har fått stånd och utlösning. De frågar sig då om det verkligen var en riktig våldtäkt eftersom de tillsynes reagerade som om de var upphetsade. En annan aspekt är att det finns förutfattade meningar om vad som är en våldtäkt och hur den går till.
– Bilden av sexuella övergrepp är att det är en okänd man på stan som hoppar på en kvinna med våld som gör motstånd. Så är det inte alltid. Vi är noga med att informera övrig vård om de olika perspektiven kring hur våldtäkt kan uppfattas, säger Karl Norwald.
Ofta söker våldtagna vård för annat än just våldtäkten och då är det viktigt att vårdpersonalen vågar ställa frågor om övergrepp. När det gäller våldtäkt mot män och transpersoner rapporterar Brottsförbebyggande rådet att mörkertalen är som störst. Därför är det extra viktigt att sprida kunskap i dessa grupper. Det är också centralt att vården är rättvis, understryker Norwald och forsätter.
– Vi ska fortsätta jobba hårt med vårt bemötande. Ett gott bemötande är att inte ifrågasätta vad en person som kommer till oss upplevt. Vi nekar ingen i dörren utan går på varje individs upplevelse. Alla som vill ha vård ska få stöd om dom vill ha, oavsett könsidentitet.
Vad har den nya akutmottagningen konkret kunnat bidra med?
– Vi har synliggjort en grupp som tidigare inte fått något ljus på sig. Många har hört av sig till oss och tackat för att vi finns.
Uppdaterad 2021-03-31
