QX möter Masha Gessen

Här är ett utkast från intervjun med Masha Gessen, från QX marsnummer.

I december 2013 tog Masha och hennes familj sitt pick och pack och lämnade Ryssland för USA.
2013 var nämligen det år som antigaylagen trädde i kraft i Ryssland, den lag som förbjuder ”homopropaganda”. Samtidigt stoppades adoptioner till länder som tillåter samkönade äktenskap. Man diskuterade även ett lagförslag om att frånta hbtq-föräldrar deras barn.
– Då var jag rädd att de skulle ta mina barn ifrån mig.
I medierna behandlades Masha och hennes familj som en slagpåse och politikern Vitaly Milonov som fått hederspris av Putin för sitt antigay-arbete sa i en intervju:
”Amerikanarna vill adoptera ryska barn och uppfostra dem i perverterade familjer som Masha Gessens”.
I dag bor hon tillsammans med sin fru, exfru och sina tre barn i ett hus i Harlem, New York. Dessutom bor ett lesbiskt par och deras dotter som flytt Ryssland där.

Situationen för Rysslands hbtq-personer har förvärrats sedan antigaylagen trädde i kraft. Dessutom har flera lagförslag om att begränsa hbtq-personers rättigheter lagts fram. Förutom att omhänderta deras barn finns det ett lagförslag om att transpersoner inte ska få gifta sig, trots att det är lagligt att byta kön.
Strax efter att lagen om homopropaganda trädde i kraft blev Masha misshandlad utanför parlamentet på grund av sin läggning.
– Jag är långt ifrån ensam. Vi har sett en våldsvåg i organiserad form mot hbtq-personer de senaste åren.
Hon berättar att allt fler hbtq-personer vill lämna landet, några har tagit sig ända till USA och trots att det redan bor åtta personer hemma hos Masha, brukar hon öppna sitt hem för hbtq-personer på flykt.
– Men det är främst unga män som har råd att ta sig hit. Asylprocessen tar i alla fall ett år och man får varken underhåll eller tillåts arbeta under tiden. Därför försörjer sig många genom svarta byggjobb, städning eller sexarbete. Jag tycker det är problematiskt att det bara är USA, Sydafrika och till viss del Kanada som beviljar asyl på grund av sexuell läggning.
Måste det inte finnas hbtq-personer kvar i landet för att kunna ta kampen?
– Det är alltid så att det bara är en minoritet som är aktivister, de allra flesta vill bara leva i lugn och ro. Och som aktivist har man livet som insats, det kan man inte begära.
Hur hanterar din familj att du blir hotad?
– Det har varit en del av vår vardag under en väldigt lång tid och dödshot är ingen ovanlighet. Men jag känner mig säkrare nu när jag har lämnat Moskva och det tror jag att barnen märker.

Hela intervjun hittar du i QX marsnummer som du kan läsa här: