Undersökningar visar att det finns en utbredd misstro för polisen bland många hbtq-personer. I dag mötte polisen hbtq-ungdomar för att bryta barriärer och prata om de problem som finns.
Finns det en viss jargong inom polisen?
– Det har blivit mycket bättre. Förr i tiden kunde kollegor vräka ur sig saker i fikarummet, men det går inte på samma sätt i dag, då blir man ifrågasatt, säger Göran Stanton, som är gaypolis och jobbar i Stockholms hatbrottsgrupp.
Vad krävs för att hbtq-personer ska få bättre hjälp av polisen?
– Det saknas resurser, i dag handlar det mest om att enskilda poliser får söka bidrag för att driva hbtq-projekt.
Hur ser polisutbildningen ut?
– Man har fyra till sex veckors utbildning om hatbrott och då ingår hbtq. Tyvärr är hbtq-frågor inga heta frågor och vi har ju bara haft hatbrottsgrupper i Stockholm och Malmö. Nu ska en starta i Göteborg. Men Stockholm har faktiskt kommit ganska långt.
Kan man anmäla hatbrott anonymt?
– Ja, det bör man göra, även om utredningen läggs ned då målsägande saknas så syns det ju i statistiken. Anmäl alla hatbrott, anonymt eller inte anonymt, och anmäl även om polisen bemöter dig dåligt. När det syns i statistiken kanske politikerna kommer att prioritera hatbrott och vi kan få mer pengar till utbildning, projekt och att anställa fler till hatbrottsgrupper.
Uppdaterad 2021-12-29
