Under ett seminarium på Pride House kommer Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL, och frilansjournalisten Facundo Unia, som följt många hbtqi+ asylfall i flera år, dela med sig av sina erfarenheter.
Aino har granskat över 3 360 domar och beslut sedan 2012, och hennes slutsatser är tydliga:
– Migrationsmyndigheternas krav i hbtqi+ asylärenden strider mot svensk och internationell rätt. Det leder till att hbtqi+ asylsökande med rätt till skydd istället utvisas till länder där de förföljs, torteras och avrättas.
Under seminariet kommer även hbtqi+ asylsökande vara på plats och dela med sig av sina erfarnheter av asylprocessen i Sverige.
– De kommer att prata om migrationsmyndigheternas bemötande och hanteringen av deras asylärenden. Sedan har vi också äran att höra från en nämndeman i migrationsdomstolen och hennes erfarenheter av hbtqi+ asylärenden.
Kan du kort beskriva hur asylprocessen för hbtqia+ personer ser ut idag i Sverige?
– Migrationsmyndigheterna trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömning bygger uteslutande på stereotypa föreställningar, alltså fördomar, om hbtqi+ personer, säger Aino och fortsätter:
– Till exempel vill de att en ska ha gått igenom en ”inre process” fram till insikt och kunna redogöra detaljerat för känslor och reflektioner. Detta strider mot bl.a. EU-rätten och UNHCR:s riktlinjer och även Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande som slår fast att det inte finns några rätt eller fel svar på frågorna.
Migrationsmyndigheterna kräver ofta att asylsökande ska känna skam för att styrka sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller sitt könsuttryck, berättar Aino.
– Det innebär i praktiken att vi har svenska statliga myndigheter som villkorar rätten till skydd med att hbtqi+ personer ska känna självhat för att ”förtjäna” asyl.
”Avslagsmotiveringen i Davitas fall är i princip identiskt med de hundratals andra jag och RFSL tar del av varje år ”
Davita Nassuna kom till Sverige från Uganda i december 2022 som asylsökande. Hon har tidigare suttit fängslad på grund av sin sexuella läggning med lyckades fly landet. Nu har Migrationsverket och migrationsdomstolen beslutat att hon ska utvisas till Uganda – trots att hon är lesbisk och gift med en kvinna, något som QX var först med att rapportera om.
Liknar Davita-fallet många andra hbtqi+ asylärenden du stött på?
– Jag är välbekant med Davitas fall då vi också haft kontakt under våren och sommaren. Hennes avslagsbeslut är tyvärr varken unikt eller ovanligt – det ser ut så här i den absoluta majoriteten av hbtqi+ asylärenden som avslagits, säger Aino och fortsätter:
– Avslagsmotiveringen i Davitas fall är i princip identiskt med de hundratals andra jag och RFSL tar del av varje år, som bygger just på stereotypa felaktiga föreställningar om att ”alla” hbtqi+ personer har gått igenom en inre process och har en förmåga att redogöra detaljerat för känslor och reflektioner. Detta är såklart inte sant.
Vad är det mest utmanande att arbeta med hbtq+ asylärenden?
– Det svåraste med att arbeta med dessa asylärenden är att tvingas förklara för sin klient att hen behöver beskriva vissa särskilda livserfarenheter under asylutredningen – helt oavsett om hen har dessa eller inte. Eller när man tvingas berätta för någon som aldrig mått dåligt över att vara hbtqi+ att hen riskerar att ”inte bli trodd och få avslag” om hen enbart beskriver positiva känslor under asylutredningen, säger Aino och fortsätter:
– Det är fruktansvärt jobbigt. Även om jag bara är budbäraren som vill att asylsökanden med rätt till uppehållstillstånd ska beviljas det.
Aino arbetar inte längre som offentligt biträde för hbtqi+ asylsökande – men när hon fortfarande gjorde det, berättar hon att de tyngsta ärendena oftast var då personen blivit utsatt för tortyr, suttit i fängelse och bevittnat sin partner bli lynchad.
– Trots allt detta och trots att personen hade rätt till skydd i Sverige, fanns alltid risken för avslag om hen inte hade ”rätt” erfarenheter och kunde beskriva dem på ”rätt” sätt.
Hur kan allmänheten stödja hbtqi+ asylsökande i deras kamp för rättvisa och säkerhet?
– Rättssäkerheten i hbtqi+ asylärenden måste säkerställas så att hbtqi+ asylsökande med rätt till skydd inte längre utvisas på juridiskt felaktiga grunder. Jag hoppas att regeringens tillsatta utredning som Statskontoret redovisar i oktober kommer att bidra till detta, säger Aino och fortsätter:
– Jag hoppas också att allmänheten – och publiken idag – visar att vi inte accepterar att Sverige fortsätter att utvisa hbtqi+ flyktingar till förföljelse och död. Till dess behöver vi fortsätta sprida kunskap om hur det ser ut idag.
