Det var i våras som en kristendomslärare och huvudman vid en den kristna Ålidenskolan i Flen höll i sexualundervisningen, rapporterar Sveriges Radio. Han är även pastor i Trosrörelsen som anser att homosexualitet är en synd. I ett dokument om sexualitet skriver församlingen: ”Äktenskapet är instiftat av Gud, ett förbund mellan en man och en kvinna och den enda platsen för sex. Alltså ser vi all annan utlevd sexualitet, inklusive homosexualitet, som synd”.

Enligt Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning vid RFSU, är vikten av att inkludera hbtqi+ perspektiv i sexualundervisningen ”en fråga om mänskliga rättigheter”.
– Skolan ska utgå från alla människors lika värde och eleverna ska lära sig att respektera alla människor, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Men det är förstås särskilt för hbtqi-elever. Det handlar om att kunna känna sig trygg i skolan. Det finns många studier, både i Sverige och andra länder, som visar att hbtqi-elever är mer utsatta för kränkningar och mobbning än andra elever. I skolor som arbetar medvetet med hbtqi-frågor känner sig homo- och bisexuella, icke-binära och transpersoner tryggare och blir mindre utsatta. Det påverkar hbtqi-elevers hälsa positivt att inkludera hbtqi-perspektiven.

Vad kan konsekvenserna bli av att en pastor som är anti-hbtqi+ föreläser om sex i skolan?
– Det är viktigt att påpeka att inte alla pastorer anser att exempelvis homosexualitet är fel. Men om man har en sådan övertygelse är risken för diskriminering uppenbar, att hbtqi-elever förminskas och inte känner sig respekterade och inkluderade och därmed mår sämre. Risken finns också att andra elever får ett indirekt godkännande att se ner på eller trakassera hbtqi-elever, det vill säga att våldet mot hbtqi-elever ökar. Ingen elev behöver vara orolig för att gå till skolan och vara rädd för att bli illa behandlad av vare sig elever eller vuxna på skolan.

Vad tycker du borde göras nu?
– Om Skolinspektionen anser att skolan har brustit i sitt uppdrag måste skolan se till att lägga om sin undervisning i frågor som rör hbtqi-frågor och sexualitet, identitet och relationer. Kunskapen är dålig om hur hbtqi-frågor behandlas på konfessionella friskolor liksom hur undervisningen i sexualitet och relationer påverkas av den religiösa inriktningen. De flesta konfessionella skolor sköter antagligen sitt uppdrag, men RFSU skulle gärna se en översyn, då vi ändå genom åren sett prov på motsatsen Man kan befara att inte minst hbtqi-elever riskerar att fara illa.