Under en engelskspråkig valdebatt mellan toppkandidaterna i de olika EU-grupperna pressades torsdagskvällen Europeiska kommissionens ordförande Ursula van der Leyen på om hon efter EU-valet kommer samarbeta med Italiens premiärminister Giorgia Meloni och hennes parti Italiens Bröders partigrupp i EU-parlamentet, ECR där även Sverigedemokraterna och Sannfinländarna ingår.
Utfrågaren Annelies Beck från belgiska VRT ville få svar på vardet gick en röd linje för van der Leyen och hennes konservativa och kristdemokratiska EU-grupp EPP, där svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår. Om Meloni sa van der Leyen att ”hon är klart pro-Europeisk, mot Putin och mycket tydlig och för rättsstaten”. De tre kriterier hon och hennes partigrupp satt upp för framtida samarbeten.
– Även om några av de partigrupper som stödjer er idag säger att där går en röd linje. Då kan vi inte stödja er, frågade Beck vidare.
– Vi måste bygga en majoritet i EU-parlamentet för att ta tag i alla frågor som skall ta Europa vidare och skapa ett starkt Europa.
– Men för att vara tydlig så är du beredd att arbeta med ECR, fortsatte Beck
– Det är inte det jag har sagt, låt mig vara tydlig. Jag talar om medlemmar i parlamentet och hur de kommer att gruppera sig, sedan vill jag arbeta med de grupper som är tydligt pro europeiska, pro Ukraina, mot Putin och för rättsstaten.
– Bara som en dubbelcheck, fortsatte Beck. Miss Melonis ställningstagande kring hbtqi+frågor stör er till exempel inte?
– Jag har en helt annan inställning.
– OK, men det är ingen röd linje?
– Jag talar inte om grupper, jag talar om parlamentariker som kommer gå till olika grupperingar och det är ännu inte klart hur grupperna kommer att utformas. Därför måste du välja principer och vara tydliga med detta.
Mer hann inte Beck få fram av Europeiska kommissionens ordförande som för att sitta kvar på sin post, med förväntade stora framgångar för de olika högerpopulistiska och nationalistiska partierna, med stor sannolikhet måste söka stöd av dessa grupper.
Giorgia Meloni ochhennes parti har vid ettflertal tillfällen tagit beslut som inneburit stora ingrepp i Italiens hbtq+medborgares livsvillkor. Stor uppmärksamhet fick hennes beslut att av ideologiska skäl frånta medmammor i regnbågsfamiljer deras juridiska föräldraskap. Nu senast var Italien ett av de länder som vägrade skriva under en gemensam deklaration kring hbtqi+frågor med hänvisning till skrivningar om transrättigheter och regnbågsfamiljer.
I debatten deltog förutom van der Leyen även Walter Baier från Österrike från vänstergruppen, Italiens Sandro Gozi för liberala gruppen, de grönas öppet lesbiska kandidat, tyska Terry Reintke och socialdemokraternas toppkandidat Nicolas Schmit från Luxemburg.
Inslaget med Ursula van der Leyen och hbtqi+frågor ca 1,21 in i debatten
