Stockholm Leather Social är en månatlig barträff för stans läderkultur. Deras träffar organiseras och marknadsförs i huvudsak via Instagram där de lägger upp bilder på deras deltagare. Men Eric Nilsson berättar att de ständigt censureras, ”skuggbannlyses” eller tas bort på sociala medie-plattformen.
Vad är vikten av att ni finns där?
– I egenskap av en alltmer betydande del av det allmänna rummet så är det i grund och botten ett demokratiskt problem att relegeras från sociala medier. Queer synlighet i det allmänna rummet utgör i min mening den mest basala garanten för våra rättigheter.
Vad är det för slags inlägg och vad får ni ”förklaring”?
– Vårt konto skuggbannlyses regelbundet och våra poster flaggas som så kallade icke-rekommenderbara eller tas bort. Att skuggbannlysas innebär att ens konto inte lätt hittas genom sökfunktionen och att varken självaste kontot eller dess poster föreslås för icke-följare. Det är en slags digital munkavel som har stor påverkan på ens möjlighet att nå ut på Instagram, säger Eric och fortsätter:
– Posterna i fråga är omärkvärdiga undantaget att de är queerkodade, det vill säga att de föreställer läder- eller i övrigt queera personer. De är påklädda och föreställer krogmiljö. Alltjämnt menar Meta att de föreställer ”sexual activity” eller utgör ”sexual solicitation”. Således eldar de på en homofob nidbild där vi framställs som hypersexuella och barnförbjudna.
Hur ofta händer det?
– Det händer så pass ofta att vi kontinuerligt är i en process av något slag. Vårt konto är närmast oavbrutet skuggbannlyst. Det råder inga tvivel om att vi och andra queera konton är oönskvärda på Instagram.
Och när det väl händer – hur går ni till väga?
– Om posterna tas bort av Instagram så kan vi inget göra. Om Instagram istället flaggar dem och således skuggbannlyser kontot så kan vi överklaga. För att få vår status återställd krävs det ett dusstintal överklaganden under loppet av några veckor för en enstaka post. Det är en tröttsam och förminskande upplevelse.
Vad känner du över lag om att Instagram censurerar hbtqi-relaterade innehåll?
– Det som utmärker Meta är att de cyniskt skyller konsekvenserna av deras nykonservativa plattform på deras algoritmer, som om en maskins homofobi vore mindre skadlig än den från en människa. Det bör kontrasteras med att Meta utmålar sig självt som ett progressivt bolag som gärna syns i Pride men som tystar oss när kritiska ögon inte ser.
Vad hoppas du se för förändring i framtiden?
– Sedan 2023 har Meta ingen nordisk kommunikationsavdelning så dessvärre har vi ingen att ställa till svars. Det menar jag är ett demokratiskt hot som kräver lagstiftning, säger Eric och fortsätter:
– Hbtqi-personer åtnjuter lagstadgat skydd mot diskriminering både i Sverige och inom EU. Det ska respekteras även av de mäktiga teknikbolagen.
Uppdaterad 2024-03-20
