Valet blottade tydligt såväl könsbaserade konflikter som att Sverige fortfarande är ett klass-samhälle. Analyserna anger att underpriviligierade valde att rösta nej, medan de etablerade valde ett ja. De som identifierar sig med nationen och dess ledning sa ja, de som känner sig hotade av den pågående utvecklingen av Europa och det post-folkhemska Sverige sa nej.
Och återigen gör sig historiens vingslag påminda. De protestantiska/anglikanska länderna Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien bär med sig sin skeptiska syn på Europa. Misstron mot det kontinentala och katolska lever lika starkt nu som på Gustav Vasas tid. om än med andra politiska skepnader. Så stark är vår nationalism och vårt egensinne och ärligt talat tycker jag faktiskt att det är spännande, så mycket Ja jag ändå röstade.
Att jag, som stockholmsbög, röstade ja var väl knappast någon överraskning. När Dagens fråga ställdes på QX.se om hur man skulle rösta, var det tydligt att den bögdominerade HBT-världen påverkade till att ge ett tydligt ja. Sylvester-redaktören Henrik Tornbergs debattartikel i Aftonbladet formulerade en stor grupp manliga storstadsbaserade gaykillars bristande intresse för den nationella identiteten.
Att flator i så hög utsträckning valt att säga nej hänger troligen mer samman med en högre grad av vänsteridentitet (bekräftad genom bland annat undersökningen av deltagarna på EuroPride 1998) och just ett könsperspektiv. Och kanske, att nejsägarnas internationella identitet uttrycks genom att titta långt utöver Europas gränser.
EMU-valet visar återigen hur homovärlden så tydligt är en exponerande spegel av storsamhället.
Mordet på Anna Lindh känns trots allt som oändligt mycket viktigare än vilka slantar vi skall betala med. Anna Lindh var en av den nya tidens politiker. Ung, stark, driven kvinna som vägrade välja mellan hem och arbete.
Hennes betydelse i att internationalisera gayfrågorna kan, som RFSLs Sören Andersson uttalat, knappast överskattas. Hon tillhörde en generation socialdemokrater där även Mona Sahlin och Margot Wallström fanns med och som formade ett nytt, mindre teknokratiskt, tänkande. I deras generation fanns tidigare även den socialdemokratiske och öppet homosexuelle riksdagsmannen Kent Carlsson och säkert bidrog hans livserfarenhet till det engagemang delar av socialdemokratin idag visar i homofrågor.
Anna Lindh hade inga problem med att i internationella sammanhang markera den svenska och till stora delar det europeiska synsättet om individens rätt att välja sitt eget liv.
En struntfråga kan det tyckas. Krig, svält, rasism, miljöförstöring, övergrepp på grund av könstillhörighet och politisk förföljelse kan ses som akutare problem.
Men det Anna Lindh och andra svenska företräde gjort är att lyfta upp HBT-frågan från ett sängkammarfråga till en av flera identitetsval individen har full rätt att göra. Det privata har blivit politik.
I senaste numret av idétidskriften Arena skriver Malin Mendel Westling om president Bush krig mot kvinnorna. I artikeln målas ett oroande internationellt scenario upp. En amerikansk administration som i sin iver att begränsa kvinnors självbestämmande över sina egna kroppar, vill tvinga hela världen att följa deras nuvarande syn på fria aborter. En moral- och könskonservativ allians är på väg att formeras i världen. En kraft växer fram som utgör ett allvarligt hot mot såväl kvinnor som hela homo-, bi- och transvärlden. Mendel Westberg noterar att USA i detta krig skaffat sig bundsförvanter i länder som Iran, Libyen och Vatikanstaten.
Att förhindra ungdomar att få tillgång till preventivmedel står på denna oheliga allians agenda tillsammans med extremt begränsad möjlighet till aborter.
Behöver man lägga till att ens basala homo-, bi- transrättigheter som äktenskap, skydd mot diskriminering, yttrande och rörelsefrihet kommer motarbetas av denna internationellt kraftfulla koalition.
Eller som den marockanska diplomaten och representanten vid FN för de muslimska ländernas samarbetsorgan OIC, Mokhtar Lamani säger i Arena-artikel:
– USA vill, liksom vi, främja en naturlig familejbildning. Där är abort och homosexualitet onaturliga element.
Den teokratiska ordningens kors- och halvmåneriddare skall tvinga oss tillbaks in i våra gömmor. Och de är starka förskräckande starka.
Mot dem argumenterade Anna Lindh vid internationella sammanhang på samma sätt som Mona Sahlin gjort vid ett flertal tillfällen och faktiskt, något mer diskret, även Göran Persson.
Mordet på Anna Lindh betyder i våra sammanhang att de svenska motkrafterna till den oheliga alliansen försvagats. För nationen innebär mordet på Anna Lindh ett nytt trauma, för hennes familj en grym sorg.
Kronor och cent förbleknar mot bakgrund av den förlusten.
Publicerad: 2003-09-16 15:54:06
Uppdaterad 2022-06-03
