Redaktören Giuliano Federico på tidningen Gay.it skräder inte orden efter att det blev klart att högerkoalitionen vann söndagens val i Italien.
Irritationen riktas till stor del mot den italienska hbtq-rörelsen: ”Hade ni kraften att sätta press på partierna? Har HBTQIA+ organisationerna lyckats nå ut i nog hög grad? Eller har vi abdikerat till det accepterade, det lovvärda, men möjligen fåfänga trummandet i bubblor med tusentals följare fångade i digitala plattformar och med glamorösa omslag?”
I kommentaren till valsegern för Italiens bröder, med historiska kopplingar i de nyfascistiska partierna AN (Alleanza Nazionale) och MSI (Movimento Sociale Italiano), förklaras med den nationella osäkerhet som uppstått genom ökad fattigdom, kriget i Ukraina, energikrisen och ”komplexiteten i det geopolitiska scenariot med en planet i tumultartad förändring”. Detta skall ha fått italienarna att ”ännu en gång sätta sitt hopp till en förförisk auktoritär karisma levererad av en enda person: Giorgia Meloni”.
Inom hbtq-politiska frågor konstateras att valresultatet innebär att Italien inte kommer införa en hatbrottslagstiftning som inkluderar homo/bisexuella eller transpersoner. En könsneutral äktenskapslagstiftning kommer inte antas och inte heller en ny könstillhörighetslag. Regnbågsfamiljer och samkönat föräldraskap kommer inte erkännas, utan motarbetas. Samlevnadsundervisning i skolorna kommer förbjudas. Intersexuella kommer inte anses behöva lagligt skydd. Och omvändelseterapier kommer inte förbjudas utan snarare uppmuntras.
Giuliano Federico kommenterar utifrån de svar som partierna gett till tidningen på de olika reformer för att stärka hbtqi+ personers livsvillkor i Italien och de uttalanden som Italiens Bröders partiledare gjort.
Ett citat som ofta lyfts av den snart tillträdande italienska statsministern kommer från hennes besök tidigare i år hos de spanska högerextrema partiet Vox:
– Ja till den naturliga familjen, nej till HBTQ-Lobbyn, ja till sexuella identitet, nej till könsideologi… nej till islamistiskt våld, jag till säkra gränser, nej till massinvandring… nej till internationell storfinans… nej till Bryssels byråkrati.
Kommentaren till valet avslutas med en analys som åter sätter ljuset på tanken att sociala medier passiviserat befolkningen och hbtq-rörelsen:
”I dessa timmar med ett gråmulet uppvaknande, finns en tydlig känsla av att Giorgia Meloni nu tar över landet som ett resultat inte tack vare hennes egna meriter, utan på grund av bristerna i ett samhälle som har gett upp striden för rättigheter, dåsiga av en inåtvänd narcissism”.
Italiens bröder sitter i EU-parlamentet i samma partigrupp, ECR (Europas konservativa och reformister), som Sverigedemokraterna som även de hade framgångar i det svenska valet och därmed blev näst största parti och en del av regeringsunderlaget. Övriga ”invandringskritiska” partier i Norden, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna, tillhör istället den andra högerextrema gruppen i EU-parlamentet, ID (Identitet och demokrati).
