Det är dags för (L)iberalerna och Moderaterna att bekänna färg. HBTQI-personers frihet är hotad här hemma och i omvärlden: Samkönade äktenskap och familjer är under attack, så kallade HBTQ-fria zoner, och förbud om att synliggöra HBTQI-personer i skolan hotar vår synlighet och frihet. Transpersoner är allra mest utsatta för hat, psykisk ohälsa och inom suicidstatistiken. Ännu finns tid att återvända till den politiska mitten och stå upp för frihet, öppenhet och medmänsklighet – för medborgerliga fri- och rättigheter.
Vår frihet hänger på att Sverigedemokraterna inte får påverka svensk regeringspolitik. Trots det säger Johan Pehrsson i Svenska Dagbladet att det är “klart att de kommer att få påverka.” (5/5-22) Bakom rubrikerna om att inte vilja släppa fram Sverigedemokraterna i regeringen är han ändå mer än villig att samarbeta med dem. Faktum är att Johan Pehrsson hellre samarbetar med Sverigedemokraterna än med Socialdemokraterna. Att en (l)iberal partiledare gärna samarbetar med och ger inflytande till Sverigedemokraterna är inte liberalt, det är anmärkningsvärt och förskräckande.
Vi behöver stärka arbetet för en öppen och inkluderande skola, motverka diskriminering och ta unga HBTQI-personers psykiska ohälsa på allvar. Vården för transpersoner måste få vara just vårdgivande; därför måste vi skilja på medicinskt och juridiskt kön, införa ett tredje juridiskt kön, och säkerställa resurserna till vården för unga transpersoner. Rättssäkerheten och tryggheten för asylsökande HBTQI-personer måste säkerställas. Det kommer jag och Centerpartiet att kämpa för.
Sverigedemokraterna vill istället motverka genuspedagogik och normkritik i förskola och skola. SD målar upp en nidbild av att unga skulle få lära sig att “de inte ens har ett kön”. Där Sverigedemokraterna kommit till makten förbjuds regnbågsflaggan och biblioteksaktiviteter som riktar sig till HBTQI-personer stoppas. SD skriver att “barn och unga ska inte heller av offentliga institutioner ledas till att problematisera kring sexualitet och identitet.” Vår rätt att synas och vara är hotad av Sverigedemokraternas politik. Att förbjuda normkritik, regnbågsflaggan och kulturaktiviteter med HBTQI-tema är inget annat än att osynliggöra oss – och i förlängningen skapa offentliga rum fria från HBTQI-personer. Eller som i Polen: HBTQ-fria zoner.
Sverigedemokraterna överlåter inte åt vården att utvärdera vilken vård som är bäst för unga transpersoner, de vill politiskt sätta stopp för könsbekräftande behandlingar. SD kan inte få styra vilken vård individer med könsdysfori kan få. Det finns otaliga exempel på när ledande sverigedemokrater har uttryckt förakt och äckel inför HBTQI-personer, men det jag refererar till här är en del av den politisk de saluför på sin hemsida.
Med Annie Lööf har Centerpartiet en partiledare som står upp för HBTQI-personers frihet och rättigheter. Vi ser dessa frågor som avgörande för framtida regeringssamarbeten. Centerpartiet kommer alltid att stå upp mot Sverigedemokraternas inflytande och den politik som hotar HBTQI-personer.
Så länge (L)iberalerna och Moderaterna vill bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna kommer vår frihet aldrig att stå överst på agendan. Då finns bara ett liberalt alternativ som står upp för frihet, öppenhet och medmänsklighet.
