Efter att ha lovat en modern lagstiftning för transpersoner i åtta års tid har nu den socialdemokratiska regeringen med bara några veckor kvar till nästa val presenterat en lagrådsremiss med förslag till ny lagstiftning. Som utlovat skiljer man nu på medicinska- och administrativa frågor. Det innebär att frågor som rör kirurgiska ingrepp i könsorganen framöver kommer att vara beslut som fattas av vården istället för av Socialstyrelsen. Men längre än så räcker inte den utlovade moderniseringen.
Socialdemokraterna sviker i det som har varit huvudfrågan; att registreringen av en persons kön i folkbokföringen ska utgå från den enskildes självidentifiering och inte vara något som ska avgöras av en myndighet. Av den utlovade nya kostymen blev det inte ens en tumme. I lagrådsremissen lovar socialdemokraterna att Socialstyrelsens prövning inte ska vara lika ingående som idag men de vill fortfarande inte lita på transpersoners egna upplevelser och införa ett enkelt sätt att ändra sitt juridiska kön hos Skatteverket.
Socialdemokraterna skyller på att det it-system som används för folkbokföringen inte klarar av att koppla personnummer till varandra om någon till äventyrs skulle gå igenom alla de praktiska svårigheter det innebär att ändra juridiskt kön mer än en gång. Detta är ett it-system de har haft åtta år på sig att modernisera. Om viljan hade funnits så hade de problem som de nu lyfter fram gått att lösa.
Detta är inte första gången Socialdemokraterna lovar transpersoner mer än vad de sedan levererar.
När regeringen 2017 tillslut la fram ett förslag till ändring av hetslagstiftningen så att även transpersoner skulle omfattas av det skydd lagstiftningen ger valde man att beskriva transpersoner som könsöverskridande. Andra kategorier som skyddas av lagen beskrivs exempelvis som ”hudfärg”, ”trosbekännelse” och ”sexuell läggning”; inte som några som överskrider eller bryter en norm. Detta värdeneutrala sätt att beskriva en kategori av personer hade Socialdemokraterna även kunnat använda vad gäller könsidentitet och könsuttryck men man valde att peka ut transpersoner som några som gör ett överskridande, som avviker.
När regeringen i slutet av 2017, inför hotet att ett flertal transpersoner skulle stämma staten, föreslog att de transpersoner som tvångssterliserats skulle få ett skadestånd av staten så var det beloppet som betalades ut långt under vad som gällde för liknande skador och kränkningar enligt modern skadeståndsrätt. Socialdemokraterna valde att tillämpa en föråldrad syn på hur skadestånd och kränkningsersättningar ska beräknas och berövade på så sätt transpersoner många hundratusentals kronor som de borde fått.
Socialdemokraterna är bra på att lova stort. De framhåller sig gärna som en garant för att arbetet med hbt+reformer ska gå framåt. Men facit från de senaste åtta åren visar på något annat. Arbetet med hbt+reformer har gått på halvfart. Den viktigaste reformen av alla, en könstillhörighetslag som bygger på självidentifiering, blir något helt annat än vad som utlovats. Det blir fortsatt misstro och myndighetskontroll.
Sverige behöver en ny regering för att få fart på reformarbetet. Hbt+reformer kan inte kopplas loss från andra viktiga reformagendor. Reformer som som rör grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten till självidentifiering, ska inte stoppas för att regeringen missat att satsa på en modern folkbokföring. När arbetet med brottsbekämpning intensifieras så måste det även tas krafttag mot brott med heders- och hatmotiv. När föräldrabalken ses över och när föräldraförsäkringen reformeras måste regnbågsfamiljer finnas med från början. När sjukvården förbättras ska även transvården få del av de förbättringar som görs.
Alla ministrar måste ta ansvar för att hbt+perspektivet tas med inom deras område. Jag är övertygad om att en regering där Kristdemokraterna ingår kommer att genomföra mer för hbt+personer än vad Socialdemokraterna gjort under sina åtta år vid makten.