Varje barn är en egen människa med samma fri- och rättigheter som vuxna. Alla barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön eller familjekonstellation. För att säkra barns rättigheter enligt Barnkonventionen måste reglerna om föräldraskap utvecklas i takt med samhället.
Det borde vara självklart att om en förälder har godkänts som vårdnadshavare i ett land ska de automatiskt anses vara föräldrar även vid en flytt till Sverige.
Förra månaden röstade riksdagen igenom en modernisering av lagen så att två kvinnor som är föräldrar till ett barn godkänns. Fram tills nu har mamman som inte fött barnet tvingats adoptera sitt eget barn efter flytt till Sverige. Att detta nu ändras är något som våra partier kämpat länge för.
Men fortfarande diskrimineras barn födda genom surrogatarrangemang i utlandet. När svenska föräldrar väljer att använda sig av surrogatarrangemang utomlands, eller en kombination av det och spermie- eller embryodonation kan barnet helt sakna vårdnadshavare under utredningstiden. Det gör att barnet hamnar i en rättsosäker situation. Innan det svenska juridiska föräldraskapet fastställts i en komplicerad byråkratisk process har barnet inte samma rättigheter som andra barn, detta eftersom barns rättigheter i Sverige bygger på föräldrarnas medborgarskap.
I ett beslut från Högsta domstolen från den 13 juni 2019 (mål nr Ö 3462-18) fälldes den svenska lagen. Domstolen ansåg att rätten till privatliv enligt Europakonventionen och Barnkonventionen är överordnade och erkände därför föräldraskapet. I beslutet framgår det att barnet i fråga har rätt till en vårdnadshavare och att Sverige behöver se över rättsläget på området eftersom barn har ett intresse av att skyndsamt få sina rättsliga föräldrar fastställda.
Trots att det finns ett färdigutrett lagförslag valde regeringen att inte stärka rättigheterna för barn som fötts via surrogatarrangemang, vilket vi verkligen beklagar. Samma utredning som tog fram förslagen om samkönades föräldraskap och erkännande i Sverige hade även med förslag om nya regler om föräldraskap för barn som har tillkommit med hjälp av ett surrogatarrangemang i utlandet (Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall (SOU 2021:56).
Oavsett om vi är för eller emot surrogatmödraskap måste vi säkra barnens rättigheter. Det går inte att ignorera det faktum att fler barn idag föds via surrogatmödraskap än antalet barn som adopteras till Sverige från ett annat land. Lagstiftningen måste skydda barnen. De brister som vi har idag i vårt regelverk leder till att barn hamnar i en utsatt situation. Barnet själv kan ju inte påverka hur det kommer till. Vi kräver därför att utredningsförslagen som redan finns läggs fram så snart som möjligt efter valet.
