Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har undersökt hur unga hbtqi-personer i Sverige mår idag. Rapporten ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” bygger på resultatet från den nationella ungdomsenkäten, enkäten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter och intervjuer med unga hbtqi-personer.
I resultatet står det klart att unga regnbågspersoner i Sverige mår sämre än unga som inte identifierar sig under hbtqi-paraplyet. De känner sig mindre trygga i skolan och att utsättas för mobbning, orättvis behandling och hot är vanligare för regnbågsunga. De har oftare än andra unga varit arbetslösa och upplever en större utsatthet i arbetssituationer. Risken för depression och självmordstankar är även det vanligare och enligt MUCF:s rapport har nära en av fem unga hbtqi-personer i Sverige någon gång funderat på att ta sitt liv.
– Det krävs robusta attityd- och värderingsförändringar och aktiva åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland för unga hbtqi-personer. Vi behöver bli mycket bättre på att motarbeta diskriminering, kränkningar och våld på alla nivåer i samhället, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg om resultatet.
Elias Fjellander som är förbundsordförande på RFSL Ungdom känner igen bilden som rapporten ger utefter berättelser från förbundets unga medlemmar.
– Undersökningen bekräftar den bild vi fått från våra medlemmar. Vi måste inse att det är ett allvarligt läge för unga hbtqi-personer i Sverige. Vuxenvärlden brister i sitt ansvar och Sveriges hbtqi-ungdomar förtjänar bättre, säger Fjellander.
I rapporten presenterar MUCF en rad förslag på lagstiftning och andra satsningar inom skola, arbetsliv och vård som kan förbättra deras levnadsvillkor.
Bland förslagen finns pedagogik som är medveten om könsnormer, till exempel att inte debattera könsidentitet som en ”för eller emot” fråga i klassrum och att inte dela in klassgrupper efter kön.
Uppdaterad 2022-06-03
