Under onsdagen höll RFSL och RFSL Ungdom på inbjudan av riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (L) och Martina Johansson (C) ett digitalt riksdagsseminarium kring förändringarna av den svenska könstillhörighetslagen.
Ett 50-tal riksdagsledamöter och andra intresserade fick känna av en blandning av otålighet och framtidsförhoppningar. Vid den regeringsförklaring som Stefan Löfvén (s) presenterade vid höstens öppning av riksdagen utlovades att ”före mandatperiodens slut ska en ny, modern könstillhörighetslag kunna beslutas av riksdagen”. Löftet upprepades inte då Magdalena Andersson presenterade sin regeringsförklaring för den sittande regeringen enbart bestående av socialdemokrater.
Men en lagrådsremiss har släppts, modifierad sedan 2018 då den remiss som då lades fram fick hård kritik av Lagrådet. Den 7 februari skall remissvaren ha inkommit och sedan skall, om planerna följs, en proposition läggas fram av regeringen till riksdagen i vår.
När listan över regeringens planerade propositioner presenterade i förra veckan fanns dock inte frågan om en ny modern könstillhörighetslagstiftning med. ”Arbetet fortgår med full kraft och vår ambition är fortsatt att ta fram förslag till ny lagstiftning och presentera den under mandatperioden”, utlovade dock ansvarig minister Lena Hallengren i sitt svar till QX samtidigt som hon la in en brasklapp om att arbetet med pandemin skapat en stor arbetsbörda. Barbro Westerholm (L), berättade under riksdagsseminariet att hon även ställt frågan om när propositionen väntas och hoppas på ett uttömmande svar inom kort.
Riksdagsseminariet är ett sätt för RFSL och RFSL Ungdom att sätta press på regeringen för att löftena från Löfvén och Hallengren verkligen skall infrias.
RFSLs ordförande Trifa Shakely kallade de förändringar som nu föreslås i remissen ”den viktigaste reformen för transpersoner sedan tvångssteriliseringen togs bort,” och underströk vikten av att frågan skall klaras av innan mandatperiodens slut.
HBT-Socialdemokraternas ordförande, riksdagsledamoten Daniel Andersson (s) fick som den enda talaren under seminariet representerade regeringspartiet frågan om vad han trodde om möjligheterna att reformen skall klaras ut innan sommaren.
– Det är önskvärt att reformen skulle ha kommit tidigare, men jag är hoppfull att det nu är på gång, blev hans svar och samtidigt menade han att även om politiken varit senfärdig så finns ingen politiks konflikt kring de föreslagna förändringarna.
Den förändring som nu är på remiss handlar om att dela upp den lag som sedan 1972 reglerat möjligheten att könskorrigering medicinskt liksom juridiskt könsbyte. Det seminariedeltagarna förklarade som viktigast med reformen nu är just att dessa frågor nu separeras. Tanken är nu att det skall bli en lag som rör de medicinska frågorna kring underlivskirurgi och en som rör de administrativa frågorna kring byte av juridiskt kön.
När det gäller kirurgiska ingrepp så föreslås i lagen att en 18-årsgräns fortsatt skall gälla. När det gäller juridiskt könsbyte, dvs ändring av personnummer, föreslås en sänkt åldersgräns till 12 år. I bägge fallen införs en princip om självbestämmande, dvs att det inte skall behövas ett OK från Rättsliga rådet för att ansöka om att byta sitt juridiska kön och att på samma sätt att det skall bli en fråga för vården när en person över 18 år vill få hjälp med kirurgiska ingrepp för att korrigera sitt kön. Om vården säger nej till ingrepp, så kan det dock överklagas till socialstyrelsen.
I sitt remissvar, och vid dagens seminarium, välkomnade RFSL och RFSL Ungdom liksom de övriga politiker som uttalade sig dessa förändringar, men påpekade att de ändå fanns problem med just de i lag fastlåsta åldersgränserna. Barbro Westerholm, som varit med att driva igenom HBTQI-reformer tidigare, manade, kanske vis av resan från partnerskapslag till könsneutralt äktenskap, till just bibehållen reformanda.
– I såna här svåra frågor är det kanske bättre att ta steg för steg än att stå fast vid stolpen och säga nej om det inte blir som vi vill, sa hon
Centerpartiets Martina Johansson uttryckte besvikelse över att frågan inte syns ännu i regeringens propositionslista och framförde viss besvikelse över att lagförslaget inte är perfekt.
– Även som det inte går så långt som vi vill så är det ett steg i rätt riktning, la hon dock till.
Vid seminariet berättade Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin att deras remissvar just nu bereds. Men hon var tydlig med att frågan från deras myndighet behandlas med utgångspunkt från Barnkonventionen där barns rätt till sin identitet, inkluderat könsidentitet, är fastslagen och ingår i det som definieras som barnets bästa.
– Det blir en negativ konsekvens om man inte får leva enligt sin identitet, konstaterade hon och hänvisade till en kunskapssammanställning myndigheten har gjort utifrån samtal med trans- och intersexuella ungdomar och barn.
Vid seminariet konstaterades, med lätt syrlig ton, att den utredning från 2014 som legat till grund för de nu föreslagna reformerna införts snabbare i grannlandet Norge. Sedan 2016 har Norge sin nya lagstiftning där det är möjligt för barn från 6 år att byta juridiskt kön.
– Det norska exemplet är sympatiskt eftersom det ger en möjlighet att ändra juridiskt kön innan man börjar skolan och det då blir så smärtfritt som möjligt i skolans hantering, menade Miljöpartiets Emma Hult.
RFSLs Cal Orre, som ledde seminariet, höll med om kritiken och organisationens remissvar.
–Vi tillstyrker lagförslaget som det ser ut nu, även om vi vill se en lägre åldersgräns. Det är ett bra första steg och vi vill komma vidare.
RFSL Ungdoms Jêran Rostam, menade att de reformer som nu föreslås kommer underlätta vardagslivet enormt för transpersoner och exemplifierade.
– Det kommer minska risken om att bli ifrågasatt, hotad, trakasserad varje gång man hämtar ut ett paket på posten.
Och även om även Rostam vill se en lägre åldersgräns vad gäller juridiskt könsbyte så menade hen att den nu till 12 år sänkta gränsen är ”otroligt viktig”.
– Unga transpersoner kan gå ut med betyg utfärdade, börja gymnasiet och ta de första sommarjobben med rätt könsbenämning.
Om regeringen lägger ett förslag och riksdagen kan ta ställning till denna innan sommaren så är lagändringarna tänkta att gälla från 1 januari 2024.
Uppdaterad 2022-01-20
