Staffan Hildebrand är filmregissören bakom klassiska ungdomsfilmer som G som i Gemenskap och Stockholmsnatt. Inom communityt är han kanske mest känd för att ha filmat och dokumenterat när hiv och aids drog in över Sverige under 1980-talet. Dokumentationen från aidspandemin finns idag i ett arkiv på Karolinska institutet i Solna.
Idag släpps boken G som i gärningsman skriven av Sören Karlsson med research från Deanne Rauscher. I boken intervjuas personer nära Hildebrand som avslöjar hur han umgåtts och förgripit sig på unga killar under sin stortid som filmregissör. Två av de drabbade männen, som under tiden för övergreppen var 13 och 15 år berättar själva sin historia i boken. De vittnar om att Hildebrand uppvaktat dem med resor och restaurangbesök, en inbjudan in i ett lyxigt vuxenliv. Han ska även ha lockat unga killar med löften om filmroller.
I en intervju med Expressens Michael Syrén erkänner Hildebrand övergreppen.
– Nu med den kunskapen med Metoo och allt det här, självklart har jag gjort fel. Han var ju inte mogen att, så att säga förstå sin sexualitet i den åldern, säger Hildebrand i intervjun.
I intervjun läser Syrén upp ett citat från boken där en utsatt pojke, som idag är i 60-årsåldern, berättar om övergreppen och beskriver att han sålde sin själ för att bli sedd och tagen på allvar av Hildebrand.
– Det är jättetråkigt att jag har skadat och sårat honom, säger Hildebrand.
