En värdgraviditet innebär förenklat att en kvinna är gravid, bär och föder fram ett barn, till tilltänkta föräldrar. Kvinnan som bär barnet har inte någon genetisk koppling till barnet och de tilltänkta föräldrarna är de som efter födseln kommer att vara juridiska vårdnadshavare.

Idag kommer fler barn till Sverige med hjälp av värdgraviditet utomlands än via adoption.(DN 200210) Köerna växer sig långa. För ofrivilligt barnlösa par oavsett sexuell läggning fyller värdgraviditeter en mycket central funktion. För hbtqi-personer har värdgraviditeter utomlands inneburit att en helt ny generation samkönade par haft möjlighet att bilda familj. I Sverige finns ännu inte möjligheten på ett reglerat och säkert sätt.

Vi är medvetna om att frågan om värdgraviditeter inte är okontroversiell. Processerna ska omfattas av mycket noggranna etiska, psykologiska och medicinska kontroller av både de tilltänkta föräldrarna och värdmamman. Självklart finns det exempel på när något inte går som det var tänkt och en klok reglering ska möta det. Men betydligt fler berättelser finns där alla inblandade parter varit mycket stolta och nöjda med processen, där en kvinna kunnat hjälpa föräldrar att uppfylla deras högsta önskan.

Politiken i Sverige när det gäller familjebildning och barnrättsperspektivet på detta område är vidare extremt eftersatt. Idag finns faktiskt ingen reglering alls och rättsosäkerheten är stor när kommuner och myndigheter ofta ägnar sig åt godtycke. Processerna för barnet att få sina faktiska föräldrar att också bli juridiska föräldrar kan ofta ta mer än ett halvår.

Att lyckas kräver samtal med en mängd instanser – Rättsmedicinalverket, Skatteverket, Migrationsverket, Polisen, Försäkringskassan, Utrikesdepartementet, domstol och socialtjänst m.fl.

De långa processerna och de långa väntetiderna gör att barnen hamnar i en juridiskt osäker situation och riskerar idag att födas både statslösa och föräldralösa med ett betydligt sämre juridiskt skydd än andra barn. Skulle exempelvis den biologiska föräldern avlida under perioden innan föräldraskap fastställts, så kan den andra föräldern stå utan rätten till sitt eget barn och inte heller fatta avgörande beslut som barnet behöver. Problemen med detta juridiska limbo har även lyfts fram av Högsta Förvaltningsdomstolen.

HBT-Socialdemokrater har nu fattat ett helt obegripligt beslut på sin kongress om att motverka att svenska ofrivilligt barnlösa par tar hjälp av en värdmamma utomlands.

Frågan blir så klart direkt hur det rent praktiskt ska gå till? Ska det bli olagligt att ingå avtal om värdgraviditet? Ska barnen portas vid gränsen eller ska de tas ifrån sina föräldrar? Ska svenska ambassader inte bistå svenska medborgare och deras barn vid dessa processer utomlands när så behövs?

Inte nog med det. Eftersom antalet svenska barn födda med hjälp av en värdmamma redan idag vida överstiger antalet barn som adopteras; vad blir resultatet för de barn som redan finns på svenska förskolor och skolor? Hur förändras synen på dessa barn med ett sådant här förslag? Ska BVC inte längre mäta och väga dem?

Det socialdemokratin nu gör är att man med ett penseldrag riskerar skapa andra klassens barn i Sverige. Att i praktiken återinföra begreppet “oäkta barn” i en ny statligt sanktionerad skrud. Istället för att ha som överordnad åsikt att bakåtsträvande inskränka friheter bör politiken på det här området tvärtom moderniseras med en väl avvägd reglering så att den passar dagens familjer. Sverige behöver inte minst ta viktiga steg framåt för att undanröja rättsosäkerheten för dessa barn.

  1. Fler och fler europeiska länder tillåter altruistiska värdgraviditeter. I dessa länder fungerar det väl med en tydlig reglering hur processen ska gå till. En ny utredning bör tillsättas som utreder och tar fram förslag för hur altruistiska värdgraviditeter i Sverige ska kunna tillåtas och regleras på ett så säkert sätt att de kan bli verklighet inom några år.
  2. Barnens och föräldrarnas juridiska rättigheter vid värdgraviditeter utomlands måste tryggas. Inget barn till svenska föräldrar ska vara statslöst eller föräldralöst en enda sekund. Rätten till sjukvård innan ett svenskt medborgarskap finns måste till exempel tryggas.
  3. Redan innan avresa till en födsel med hjälp av en värdgraviditet bör föräldraskapet i Sverige gå att förbereda där det är klart vilken status rättsdokument och fastställda vårdnadshavarskap från andra länder har. Svenska myndigheter behöver ha en samordnad byråkratisk process som kan göras innan barnens födsel och vara rättssäker och effektiv efter att barnet kommer till Sverige.

Numera är Barnkonventionen svensk lag. Socialdemokratin visar än en gång att den inte har förmåga att lösa för många familjer helt livsavgörande frågor. Det behövs en ny politik som tryggar alla barn i Sverige, även barn födda genom värdmödraskap och in i regnbågsfamiljer