Ziv Nevo Kulman påbörjade sin framgångsrika diplomatkarriär i mitten av 90-talet och har tjänstgjort som kulturattaché i Tokyo och Paris, varit vice ambassadör i Prag och generalkonsul i Montreal. Hemma i Israel har han lett utrikesdepartementets utbildningsavdelning och varit chef för kulturell diplomati. Dessutom har Nevo Kulman varit starkt engagerad i Jerusalem Open House som bland mycket annat arrangerar Jerusalem Pride.
Ziv Nevo Kulman fick en rivstart när han kom till Sverige, med bland annat utrikesminister Ann Lindes försoningsresa till Israel och den internationella konferensen för hågkomst av förintelsen och bekämpande av antisemitism på programmet. Men han hade glädjande nog även tid för en intervju i QX.
Varför hamnade du i just Sverige i din första tjänstgöring som ambassadör?
– Det finns en lista på olika tjänster och ställen man kan söka till som karriärdiplomat och Sverige var mitt förstahandsval, så jag är väldigt glad att jag fick jobbet. Jag har ju hört mycket om, och beundrat, Sverige ända sedan jag var barn. Inte minst Pippi Långstrump och Abba!
Då kommer den givna följdfrågan – vilken är din favoritlåt av Abba?
– Det beror på min sinnesstämning. Chiquitita eller The Winner Takes It All om jag vill lyssna på något lugnt, men om jag är på danshumör blir det Dancing Queen eller Super Trouper.
Du var i Sverige och tågluffade redan för 30 år sedan, vad gjorde mest intryck då?
– Jag bodde på båten Af Chapman med utsikt mot Gamla stan, som utan tvekan är det vackraste vandrarhem jag bott på. Sedan tog jag finlandsfärjan till Helsingfors och därifrån tåget till Rovaniemi och in i igen Sverige via Haparanda, och så tillbaka till Stockholm. Jag minns att jag tyckte allt var dyrt, men det var också en fantastisk resa.
Vilken upplever du är den största skillnaden nu när du är tillbaka 30 år senare?
– Då tyckte jag att alla svenskar var uppklädda och betedde sig väldigt formellt. Nuförtiden är stockholmarna mycket coolare och laid back, både i hur de är och hur de klär sig. Mitt intryck så här långt är att dagens svenskar verkligen är avslappnade och coola.
När och hur kom du ut ur garderoben?
– Jag kom ut 1999, när jag var 30 år, som väl enligt dagens standard anses som väldigt sent. Men det tog lite längre tid för mig just för att man ända in på 1990-talet brukade diskriminera hbtq-personer som jobbar i offentlig tjänst. Man ansågs vara en säkerhetsrisk, speciellt inom diplomatkåren. Det var under min tjänstgöring i Tokyo jag kom ut ur garderoben som diplomat 2002, och det var där som min dåvarande partner efter många komplicerade turer godkändes som medföljande. Vi var det första samkönade diplomatparet som accepterades i Japan.
Nevo Kulman berättar att Israel var ett av de första länderna efter de nordiska att godkänna samkönade par i sina utlandsbeskickningar runt år 2000, något han är stolt över. Numera är Israel hett bland internationella hbtq-diplomater som gärna söker sig dit. Även den israeliska militären var tidigt ute när det gäller acceptans av hbtq-personer, berättar Nevo Kulman, och var bland de första i världen att tillåta transpersoner, även som officerare. Den israeliska militären går i själva verket ofta före det övriga samhället när det gäller dessa frågor, menar han.
Israel är utan tvekan ett kontroversiellt land i Sverige, mycket beroende på deras mångåriga konflikt med Palestina. Att åsikterna om Israel är många är något Kulman håller med om.
– Konflikten mellan Israel och Palestina är inte så svartvit som många i Sverige verkar tro. Det finns många exempel på att våra folk kan leva fredligt tillsammans, och när svenskar väl kommer till Israel, framför allt till Jerusalem, brukar många fördomar försvinna. Det finns en gaybar i Jerusalem som heter The Video Bar och som troligtvis är det enda stället i Mellanöstern där du kan se judar, araber, kristna och muslimer umgås sida vid sida. Där finns inga murar människor emellan. Detsamma gäller för Jerusalem Open House som är ett öppet och säkert ställe där alla kan mötas. Jag ser israels hbtq-community som pionjärer när det gäller att riva murar mellan olika kulturer, mellan israeler och palestinier, och att förespråka fred och samlevnad.
Hur ser israelerna på Sverige?
– I Israel förknippar man Sverige framför allt med musik. Eurovision såklart, och många stora artister som Abba, Avicii och Ace Of Base. Men Sverige står också för design, möbler och Ikea; det finns hela sex Ikeavaruhus i Israel! Politiskt är det lite mer komplicerat, och många israeler känner att Sverige är fientligt inställt till Israel. Men min uppfattning är att alla fördomar försvinner när svenskar och israeler väl möts, och där spelar hbtq-communityt en viktig roll genom att bygga broar mellan våra länder. Jag känner flera svensk-israeliska gaypar som träffats på Tel Aviv Pride.
Nevo Kulman menar att de politiska konflikterna våra länder emellan marginaliseras av det faktum att båda är hbtq-vänliga samhällen där demokratiska värden respektera; att Israel och Sverige till stora delar har samma värderingar. Men Israel har av en del, även av israeler, kritiserats för ”pinkwashing”– det vill säga att man låter sin toleranta hbtq-hållning överskugga Palestina-konflikten. Hur ser Ziv Nevo Kulman det?
– Det gör mig verkligen ledsen eftersom jag tycker det är djupt orättvist. Jag har råkat ut för att ha nekats delta i Pride-aktiviteter i andra länder just med motiveringen att man inte accepterar pinkwashing. Det drabbar inte diplomater från några andra länder, vilka alltid blir inbjudna utan avseende på sexuell läggning eller hur länderna de representerar ställer sig till hbtq-rättigheter. Israel är inget perfekt land, men ett land som har gjort otroligt stora framsteg inom hbtq-området under de senaste decennierna, och det känns orättvist att vi inte får använda oss av och vara stolta över detta. Skulle man föredra att Israel var som vissa länder där hbtq-personer avrättas? Jag skulle vilja påstå att Israel gör mer för Palestinas hbtq-community än vad deras egen regering gör för dem.
En skillnad när det gäller hbtq-rättigheter mellan våra länder är att samkönade par inte kan gifta sig i Israel.
– Ja, det är något hbtq-communityt i Israel måste fortsätta kämpa för. Det stora problemet är att vi inte har någon borgerlig vigsel, utan bara religiösa äktenskap, vilket gör det hela komplicerat. Det gäller för både judar och muslimer, och det är fler än hbtq-personer som inte kan gifta sig, exempelvis par med olika religiös tillhörighet. Ett sätt att kringgå det hela på är att gifta sig utanför Israel, då erkänns äktenskapet automatiskt i Israel. Det finns också en partnerskapslag som gör att par som inte kan gifta sig i praktiken får samma rättigheter. Men det finns en än mer akut fråga att lösa, och det är att tillåta och underlätta surrogatmödraskap. Israeler är närmast besatta av att skaffa barn, så även de flesta hbtq-par vill bli föräldrar. Det är till exempel vanligt att transpersoner fryser in sina ägg eller spermier innan de genomför könsbekräftande kirurgi.
Ziv Nevo Kulman har länge varit engagerad i Jerusalem Open House, som fick QX hederspris redan 2004 för att de arrangerade Jerusalems första Pride 2003 med temat ”kärlek utan gränser” och där den isrealiska flaggan vajade vid sidan om den palestinska. Sedan dess har Jerusalem Pride växt, men är fortfarande mycket kontroversiell i vissa läger. 2015 mördades tonåringen Shira Banki, som gick i paraden, av en ortodox jude. Det ledde till att Jerusalem Open House startade ett speciellt utbildningsprogram för skolelever, som Kulman själv varit mycket aktiv inom.
– Varannan vecka tog jag ledigt från jobbet och åkte runt till skolor i Jerusalem för att berätta om min personliga resa, och för att diskutera hbtq- och toleransfrågor med eleverna. Det är stor skillnad på Jerusalem och Tel Aviv när det gäller tolerans och öppenhet, Jerusalem är mer multikulturellt och mer traditionellt.
Man blir såklart nyfiken på vem privatpersonen Ziv Nevo Kulman är. Har han till exempel en partner eller är han singel?
– Jag har varit singel i fyra år nu, så jag är öppen för förslag (skrattar). Vem vet, det är kanske i Sverige jag hittar ”Mr Right”. Men det faktum att karriärdiplomater som jag flyttar i snitt vart fjärde år gör det tyvärr komplicerat med längre förhållanden. Jag har ett väldigt spännande liv som många avundas mig, men det har ett personligt pris…
Ett av dina stora intressen är kultur och konst – vad har du fått för intryck av det svenska kulturlivet såhär långt?
– Jag är väldigt glad att allt åter har öppnat upp, så att man kan gå på museer, konserter och teatrar. Jag är personligen väldigt intresserad av dans, och det finns sedan länge starka band mellan Sverige och Israel när det gäller just dans. Många kända israeliska dansare har verkat i Sverige, bland annat i Cullbergbaletten, och en del av dem har stannat och gift sig här. Så även när det gäller kulturellt utbyte spelar vi hbtq-personer en stor roll.
Dansar du själv?
– Tyvärr har jag två vänsterfötter, så jag lägger mitt fokus på andra fysiska aktiviteter som att cykla, och besöker som varje ”god bög” ofta gymmet, ha ha.
Du är vegetarian, ha du varit det länge?
– Jag är vegetarian av humanitära skäl sedan jag var 13 år, och jag har märkt att Sverige är ett väldigt vegovänligt land. Här finns en förståelse för hur miljöfarlig och grym köttindustrin är. Jag är inte militant, så vi kommer att servera fisk på residenset, men inget kött så länge jag är ambassadör. Tel Aviv är förresten en av världens vegan-huvudstäder, det är väldigt trendigt där.
Kommer du att ta del av Stockholms gayliv medan du är här?
– Ja, och det ser jag fram emot! Sveriges ambassadör i Israel, Erik Ullenhag, har utmanat mig att avgöra om det är Stockholm eller Tel Aviv som är mest gayvänligt, ha ha. Jag tycker det är viktigt att det finns diplomater som är öppet hbtq, och att de bidrar till att göra atmosfären mer tillåtande, speciellt på ställen som inte är lika hbtq-vänliga som Stockholm och Tel Aviv.
Kul! Då ses vi i Prideparaden nästa år!
– Absolut. I Israel finns det numera 24 städer med egna Pride-firanden och parader, och det blir fler för varje år. Mest berömd är såklart Tel Aviv Pride som är den största i Mellanöstern med runt 400 000 deltagare, men personligen är jag väldigt engagerad i Jerusalem Pride som är väldigt viktig på ett symboliskt plan. Jerusalem är multikulturellt, och därför är det extra viktigt att alla kan leva sida vid sida just där.
Uppdaterad 2021-11-20
