Enligt Statistiska centralbyrån är Jönköping Sveriges tionde största stad, med 128 305 invånare. Trots det berättar Åsa Sertenius Strivér, från Tjejjouren i Jönköping, om en stad där det är mycket svårt att leva öppet med en annan läggning än den heterosexuella.
– Jag har bott här i hela mitt liv. Och jag kan bara komma på två stycken som har levt öppet med sin läggning, säger hon.

Frida Ohlsson Sandahl föreläser om hbtq-frågor och normer i skolor och gör företagsbesök. Hon delar Åsas uppfattning om att Jönköping behöver vakna upp.
– Hbtq-personer är osynliga här. Jönköping är en storstad med småstadsmentalitet.

Hon menar att Jönköping är en stad som är väldigt traditionell, där många arbetar inom vård och tillverkningsindustrin. Där papporna inte stannar hemma med sina barn särskilt länge och där utbildningsnivån är ganska låg.
– Föreningslivet är starkt och det finns många församlingar. Men var är kulturen? Vi har en fri teatergrupp här och det är den enda. Det händer inte så mycket här överhuvudtaget. Varför tar inte invånarna själva initiativ och anordnar konserter, studiecirklar och fester? Och varför finns det inga klubbar dit hbtq-personer kan gå? Man ska inte behöva flytta härifrån för att må bra.

Både Åsa och Frida är överens om att man tillsammans måste synliggöra att all kärlek är bra kärlek. Därför ska Tjejjouren i dag finnas med på Jönköpingsfesten. Där tänker de diskutera sexualitet, normer och hbtq.
– Vi hoppas att fler vågar komma ut och vara öppna med sin läggning, säger Åsa.
Tjejjouren kommer att klä en garderob i regnbågstyger och genom garderoben ska de uppmana besökarna att all kärlek är bra kärlek och att det är dags att komma ut. En liten grej kan tyckas, men en stor sak i en av Sveriges största städer.