Transikonen Marsha P. Johnson har äntligen hyllats med en staty! Bysten står i Christopher Park i New York och avtäcktes på vad som skulle ha varit Johnsons 76-årsdag. Det väckte tankar om hur det ser ut i Sverige. Mig veterligen finns ingen staty här som föreställer en historiskt viktig transperson som kämpat för våra rättigheter. Eller? Jag började googla för att se vad som kom upp på temat hbtqia, rättighetskamp och statyer. Snabbt hittade jag statyer av queerikoner som Karin Boye, Selma Lagerlöf, Greta Garbo och Drottning Kristina. Men såvida inte mina googlingsfärdigheter brister är det väldigt ont om statyer och monument där kampen för hbtqia-rättigheter står i fokus eller där den som avbildats tagit ställning för hbtqia-frågor under sin livstid. Karin Boye utgör dock ett av få undantag: många kände till hennes bisexualitet och hon skildrade samkönade begär i sin roman Kris redan år 1934.
Självklart ska även den utskällda rosa enhörningen i Malmö räknas som ett queermonument. Men vad mer finns? Jag började efterforska enskilda tongivande personer för att se om de blivit staty eller i alla fall fått något litet torg uppkallat efter sig. En av de jag sökte på var sexualupplysaren och RFSU-grundaren Elise ”Ottar” Ottesen-Jensen. Det visade sig att hon är en av sju personer som avbildats i kalksten i skulpturgruppen Efter badet som står utanför Stockholmsförorten Västertops sim- och idrottshall. Ottar delar utrymmet med bland annat amerikanska Angela Davis (att denna feministiska och antirasistiska lesbiska hjälte är med är såklart stort) och den brasilianska pedagogen Paulo Freire (vars arbete inspirerade till dagens normkritiska pedagogik, ett viktigt verktyg för att arbeta med likabehandling och htbqi-frågor). Så Efter badet visade sig verkligen leverera.
En enhörning, Karin Boye och ett gäng kalkstensfigurer där några av dom har en mer eller mindre stark koppling till hbtqi-rörelsen – är det verkligen allt detta land har att erbjuda i monumentväg när det kommer till queera rättigheter? Nej, jag upptäcker till min stora glädje att Göteborgs stad faktiskt planerar för ett konstverk som ska gestalta och påminna om kampen för hbtqi-personers rättigheter.
Initiativet till monumentet kommer från Göteborgs fantastiska HBTQ-råd. Deras motion är otroligt vacker och beskriver behovet alldeles perfekt: ”Konstverket ska påminna oss om en tid som för alltid bör förpassas till det förflutna, men som samtidigt behöver synliggöras för att påminna om det ständiga och enträgna arbete som krävs för att realisera alla människors lika värde och rättigheter. Konstverket ska också vara ett minne för att aldrig glömma och hyllning till dem som gått före. Till dem som aldrig kunde komma ut, till dem som brutit ny mark, till dem som kämpar idag och visar vägen. Till en ljusare morgondag, till dem som fortsätter att kämpa för oss, efter oss.”
För det offentliga rummet består av olika lager. Affischer eller klistermärken byts ut lätt medan gatunamn, parknamn och statyer består i hundratals år. De mer beständiga delarna är en påminnelse om vad som sågs som viktigt och värdefullt just då. Därför hoppas jag att vi lämnar en värld efter oss där statyer som restes handlade om vikten av mänskliga rättigheter och uppmärksammade orättvisor, inte bara regenter som klippte oräkneliga band, författare som vann priser eller idrottsstjärnor som gjorde många mål. Självklart inte bara med fokus på hbtqia-frågor, utan många kamper och ställningstaganden. En del finns redan, som alla platser uppkallade efter Raoul Wallenberg (som räddade tusentals människor från att hamna i nazisternas koncentrationsläger) och MeToo-monumentet Listen i Umeå tillägnat alla som bröt tystnaden kring sexuella övergrepp under MeToo-rörelsen. Likväl behöver vi fler.
”Blir du aldrig nöjd?” kommer somliga att undra. Och jo, säkerligen kommer jag att vara nöjd en vacker dag men det är lång väg dit. Jag drömmer om gator uppkallade efter transpionjärer, parker efter antirasistiska kämpar, torg efter personer som stred för vården för personer sjuka i aids. Och mycket, mycket mer. Göteborgs hbtqi+monument är efterlängtat men förhoppningsvis bara början.
