18-årige Mate Mali sitter på en uteservering i Ungerns huvudstad Budapest. Ett par hundra meter bort reser sig den ståtliga ungerska parlamentsbyggnaden. Där antogs ytterligare en trans-och homofobisk lag den 15 juni. Mate, som är gay, är inte särskilt överraskad.
– Flera gånger har jag tänkt att nu kan det inte bli värre, men det har det blivit, säger han.
Lagen, som trädde i kraft den 8 juli likställer homosexualitet med pedofili. Den stipulerar bland annat att informationsmaterial som ”främjar könsidentitetsmässiga avvikelser, könsbyte och homosexualitet inte får göras tillgängligt för personer under 18 år”. Redan innan lagen antogs var Mate kritisk till sexualundervisningen – eller snarare avsaknaden av den – i ungerska skolor.
– Jag har gått 12 år i grundskola och aldrig fått sexualundervisning, om man bortser från att läraren pratade om människans könsorgan på en biologilektion i sexan, säger han.
En del skolor bjuder in frivilligorganisationer för att ge sexualundervisning som ibland innefattade hbtqi-frågor. De blev aldrig inbjudna till Mates skola i staden Pécs i södra Ungern.
När Mate började inse att han var gay fick han söka information på Internet.
– Varför ska jag behöva lära mig om detta på Internet när vi har ett utbildningssystem? frågar han sig.
Självskadebeteende
Den nya lagen innebär med stor sannolikhet att inga skolor kommer att våga bjuda in organisationer för att prata om hbtqi-frågor. Mate berättar att han i flera år mådde psykiskt dåligt och var ytterst nära att utveckla självskadebeteende.
– Det tog mig tre år att acceptera och älska mig själv, berättar han.
Den definitiva vändpunkten kom när han som 15-åring såg Prideparaden.
– Det var en stor befrielse att se alla människor marschera på gatorna och vara sig själva, säger Mate.
Det triggade honom att berätta för sina föräldrar att han är gay. Idag är kämpar de vid hans sida mot trans- och homofobi. Samtidigt går utvecklingen i Ungern i en annan riktning.
– Tidigare kämpade hbtqi-personer för fler rättigheter, till exempel att samkönade par ska få gifta sig. Nu känns det som om vi kämpar för att inte bli förbjudna, säger han.
Den ungerske premiärministern Viktor Orbán och hans nationalkonservativa parti, Fidesz har suttit vid makten sedan 2010. Partiet, som har två tredjedelars majoritet i parlamentet, har under årens lopp anammat en allt tuffare retorik mot hbtqi-personer. I maj, 2020, blev det förbjudet för transpersoner att byta juridiskt kön. Det följdes av en annan lag, i december 2020, som endast tillåter gifta par att adoptera barn. Samtidigt gjordes en konstitutionsändring som definierar en familj som en enhet där ”modern är en kvinna och fadern en man”. Samkönade äktenskap är inte tillåtna, men tidigare kunde en partner, i en samkönad relation, adoptera barn. Den nya lagen förbjuder även sändningar av material som skildrar hbtq-personer på radio och tv mellan 05.00 och 22.00. Det osäkert hur lagen kommer att tillämpas i praktiken, men Mate menar att den eldar på homofobi och hatbrott.
– Den ger homofoba personer bekräftelse på att det är okej att vara det, säger han.
Flyr landet
Mate känner sig inte trygg i Ungern. Han planerar att börja plugga på ett universitet i Frankrike och sedan stanna där. Han är inte den enda ungerska hbtqi-personen som vill flytta utomlands. Det berättar Luca Dudits, som är styrelsemedlem i Ungerns största hbtqi-organisation Hattér Society, när vi träffas på hennes kontor i Budapest. Allt fler hbtqi-personer kontaktar organisation för att de mår psykiskt dåligt.
– Förbudet mot att juridiskt ändra sitt kön, i maj 2020, försämrade drastiskt den psykiska hälsan hos många transpersoner. Många har lämnat landet, säger hon.
Den nya lagen gör det knappast bättre.
– På senare tid har jag pratat med många aktivister och hbtqi-personer som känner frustration och hjälplöshet, säger hon.
Samtidigt berättar hon att den nya lagen var droppen som fick bägaren att rinna över för många som tidigare inte hade engagerat sig i hbtqi-rätt.
– Många ansöker nu om att börja jobba frivilligt hos oss och andra organisationer, säger hon.
Stödet visade sig inte minst vid årets Prideparad i Budapest den 24 juli som blev den största i Ungerns historia. Cirka 30 000 personer anslöt sig.
– När 30 000 människor, varav många var straighta, marscherar med dig och står vid din sida, då känner du hopp och optimism, säger hon.
Luca påpekar dock att den nya lagen märktes under Prideparaden.
–Jag lade jag märke till att många av deltagarna var mer konservativt klädda än vid tidigare parader. Jag tror att det var en form av självcensur. De ville undvika att bli kritiserade i Fidezs-ägda medier, säger hon.
Prövning i Konstitutionsdomstolen
Hattér Society ger bland annat stöd, information och rådgivning, även till personer under 18 år.
– Vi kommer att låtsas som om lagen inte existerar och fortsätta med våra program och vår service. Lagen bryter mot konstitutionen, är omänsklig och diskriminerande, säger Luca.
Hattér Society ingår i en koalition med bland annat Amnesty International-Ungern. De ska nu kräva att den ungerska Ombudspersonen ger Konstitutionsdomstolen i uppdrag att granska lagen. Áron Demeter, som är programchef på Amnesty -Ungern, hyser dock inget större hopp om att det leder någon vart.
– Men om inga rättsliga åtgärder funkar i Ungern så kan vi fortfarande räkna med EU-domstolen, säger han när vi träffas på hans kontor i Budapest.
Ungern är medlemsland i EU sedan 2004. Den 15 juli inledde EU-kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern, det vill säga en undersökning om huruvida landet bryter mot EU: s fördrag. Det kan leda till en rättsprocess i EU-domstolen. Áron är övertygad om att domstolen kommer fram till att Ungern bryter mot EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
– Tyvärr brukar det ta årtal innan den fattar beslut, säger han.
Under vårt möte får Áron ofta ”nypa sig i armen”.
– Det är absurt att vi 2021 diskuterar en lag som inte bara jämställer hbtqi-personer med pedofiler. Den påstår även att om en homosexuell person skildras i ett tv-program så är det ett hot mot barn och deras uppväxt, säger han.
Obegriplig lag
Aron anser att lagtexten är obegriplig.
– Det ska bli intressant om ett fall hamnar i domstol. Då får vi veta vad ”skildra och främja homosexualitet” betyder i realiteten. Hittills har ingen i regeringen kunnat förklara det, inte heller hur man ”främjar könsbyte”, säger han.
I början av juli bötfälldes en bokhandelskedja för att den sålde en barnbok om en hbtqi-familj. Kedjan ansågs ha brutit mot reklamlagen eftersom boken inte hade försetts med en varning.
Sedan den 6 augusti är det endast tillåtet för bokaffärer att sälja barnböcker ”som främjar homosexualitet och könsbyte” i slutna förpackningar. Det blev även förbjudet att sälja dessa böcker i närheten av skolor och kyrkor. Straffskalan för de som bryter mot den nya lagen varierar. Medie- och reklamleverantörer kan få varningar eller sina sändningslicenser suspenderade vid ringa brott. Om brottet anses allvarligt riskerar de böter på flera miljoner kronor. Rektorer eller organisationer, som ger otillåten undervisning på skolor, kan få cirka 5000 kronor i böter, samhällstjänst eller upp till 60 dagars fängelse. Amnesty-Ungern har utbildningsprogram om hbtqi-rätt på skolor.
– Vi uppmuntrar fortfarande skolor, lärare och rektorer att bjuda in oss. Vi kommer att hjälpa dem med juridisk representation om de hamnar i domstol, säger Áron.
Folkomröstning
Den 21 juli meddelade Orbán att en folkomröstning ska hållas om lagen inom kort. Väljarna kommer att få svara ja eller nej på en rad frågor.
– Frågorna är ren nonsens. Det finns till exempel en fråga om huruvida du stödjer att någon promotar könsbyte på dagis och i skolor. Vad svarar man på det? säger han.
Áron förutspår att framför allt de som stödjer lagen kommer att rösta och att valdeltagandet blir för lågt för att resultatet ska vara giltigt. Oavsett vilket så har lagen redan antagits och trätt i kraft.
– Dessutom har Fidesz två tredjedelars majoritet i parlamentet. De kan anta eller stoppa alla lagar, säger han.
Enligt Áron visar undersökningar att majoriteten av ungrarna ser den nya lagen som ett uttryck för homofobi. Inte som en barnskyddslag.
– Denna typ av lagar stiftas inte för att majoriteten kräver det. Regeringen försöker mobilisera sina anhängare genom att skapa fiender och syndabockar, säger han.
I april 2022 är det nämligen parlamentsval.
– Troligen är Fidesz oroligare än någonsin över valresultatet. De behöver något att prata om, avslutar han.
Uppdaterad 2021-08-31
