Sverige ska vara ett land där friheten att bestämma över sin egen kropp och sexualitet gäller alla. Snart är det åter dags för Stockholm Pride. Det är ett tillfälle att hylla kärleken, att stå upp för allas lika värde och att lyfta allas rätt att vara sig själva och älska den de vill.
Det borde vara självklarheter. Men det är det inte.
”Först fick jag motta slag mot min kropp och mitt ansikte i vårt kök. Sedan bands jag fast mot en stolpe i vår källare i flera timmar.”
I början av augusti förra året larmade en kvinna i Hallstahammar polisen då en 17-årig grannpojke sökt hjälp hos henne. Han hade spärrats in i en källare efter att hans familj inte accepterade hans sexuella läggning.
Den här pojken är dessvärre inte ensam. Många hbtqi-personer i Sverige lever under hederskultur och normer som hindrar dem från att älska den de vill och från att leva det liv de önskar. Steget ut ur garderoben är i många fall förenat med hot, våld och ibland livsfara. För allt för många är dörren till garderoben låst och nyckeln bortkastad.
Hedersrelaterat våld och förtryck begränsar friheten för tusentals kvinnor, flickor och pojkar och hbtqi-personer i Sverige. Hedersförtrycket upprätthåller en heteronorm och traditionella könsroller. Kvinnor och hbtqi-personer är extra utsatta. Våldet och förtrycket handlar om en begränsning av individens frihet för att skydda familjens “heder”. Det kan röra sig om kontroll av alltifrån klädsel, vart man går och vem man umgås med. Det kan handla om att man som homosexuell eller transperson tvingas leva ett dubbelliv, eller att familjen gör försök till omvändelse. Det sistnämnda kan leda till “uppfostringsresor” och tvångsgiften med en person av motsatt kön. I utsatta områden har hederskulturen extra starkt fäste.
De senaste åren har stora insatser gjorts för att komma till rätta med hedersrelaterat våld och förtryck. Egen brottsrubricering för hedersbrott, ett permanent kompetensteam mot hedersrelaterat våld och förtryck och ökat arbete i skolorna är några viktiga förslag Liberalerna fått igenom inom ramarna för januariavtalet. Det är vi stolta över, men vi är inte nöjda. För att komma till bukt med hederskulturen en gång för alla måste vi göra mer och vi måste öka takten.
Liberala kvinnor och HBT-liberaler föreslår
- Ett nationellt kompetenslyft för all personal som möter barn under 18 år i frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Alla kommuner ska kunna erbjuda utbildning till anställda om hur offer för hedersrelaterat förtryck bemöts.
- Rutiner för vårdgivare och skolor för att upptäcka hedersrelaterade problem samt att skolan arbetar aktivt med att motverka hederskultur och diskriminering.
- HBTQI-kompetens hos de skyddade boendena behöver öka.
- Det behöver finnas fler platser hos de skyddade boendena för de personer som identifierar sig som män.
- Rätt till målsägandebiträde vid hedersbrott och stänga dörrar i domstolar för att skydda offren och vittnen likt vid andra känsliga fall. Hedersförtryck ska ingå i grundutbildningen för åklagare.
- Särskilda polisenheter för hedersbrott.
- Obligatorisk samhällsundervisning för nyanlända om hedersförtryck, jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter.
- Låt UD får ett särskilt uppdrag att föra hem barn som förts ur landet för sådant som kvinnlig könsstympning, uppfostringsresor eller tvångsäktenskap. Barn som förts bort utomlands ska få tillfälliga vårdnadshavare och föräldrar som inte hjälper till att hämta hem dem ska få sanktioner.
Att bekämpa hedersförtrycket är en av de största jämställdhetsutmaningarna Sverige står inför, men också en viktig hbtqi- fråga. Sverige ska vara ett land där friheten att bestämma över sin egen kropp och sexualitet gäller alla.
