Då: Utvisad till Kurdistan Nu: Inbjuden till riksdagen

Då: Utvisad till Kurdistan
Nu: Inbjuden till riksdagen

Sedan paret blev utvisade till Kurdistan, i februari, har de inte kunnat leva ihop, än mindre fortsätta sin relation. De har blivit hänvisade till att bo på kvinnojourer, eftersom kvinnor inte får hyra lägenhet i Kurdistan.
– Det är inte kvinnojourer som går att jämföra med svenska. De är snarare fängelser där det finns beväpnade vakter och där kvinnorna saknar rättigheter, säger Emy Åstrand från RFSL:s asylnätverk Newcomer.

Emy Åstrand träffade den kurdiska kvinnan i torsdags förra veckan. Då var kvinnan inbjuden till riksdagen för att prata om kvinnors situation i Kurdistan.
– Hon är stressad och mår dåligt, så hon orkar inte själv ställa upp på en intervju, säger Emy Åstrand.

I Kurdistan är det svårt att leva som öppet lesbisk. Paret har tvingats förneka sin relation, men kvinnans flickvän som är kvar i Kurdistan har tidigare blivit tillfångatagen och trakasserats. Även här i Sverige har paret blivit förföljt av landsmän.

Kvinnan som i förra veckan var inbjuden till riksdagen tänker återigen söka asyl i Sverige.
– Om något nytt händer eller några nya hot uppkommer i hemlandet kan man göra en anmälan till Migrationsverket och då får de pröva fallet igen, säger juristen Carl Bexelius som jobbar på Migrationsverket.

Han är inte insatt i det här specifika fallet, men berättar hur det går till när Migrationsverket prövar en ansökan om uppehållstillstånd.
– År 2006 ändrade man utlänningslagen, så att sexuell läggning är grund för flyktingskap. Migrationsverket tar i normalfallet in de asylsökande på två muntliga förhandlingar där de asylsökande får redogöra för saker de har utsatts för eller riskerar att utsättas för i hemlandet.

Beslutsfattarna tar sedan ställning till hur hotbilden i hemlandet ser ut. Detta med bakgrund av Migrationsverkets landinformation, som samlats in genom att höra organisationer, ambassader och andra experter. Migrationsverket ser också till hur lagen i den asylsökandes hemland ser ut. I vissa länder är ”homosexualitet” straffbelagt. Så är det inte i Irak.

Hur ser situationen ut för homosexuella i Irak?
– Det finns en hotbild för homosexuella och det är skambelagt att prata om homosexualitet. Många tvingas leva dolt. I de kurdiska delarna ser det bättre ut, säger Carl Bexelius.

Kan man bedöma om en person är homosexuell?
– Det är verkligen jättesvårt.

Från Migrationsverkets sida ser man att det finns ett problem med folk som utger sig för att vara homosexuella, trots att de inte är det, för att då få större chans att stanna i Sverige.
– När en person blivit beviljad uppehållstillstånd från ett visst land kan det komma in tio liknande asylansökningar, där berättelsen liknar den första. Det är ett problem som de flesta migrationsmyndigheter i Europa känner till. Ytterligare ett problem är att medierna i Sverige skriver om personen och använder namn och bild på personen som är eller utger sig för att vara homosexuell. Så om personen inte tidigare riskerat att utsättas gör den troligtvis det efter att medierna skrivit att denne är homosexuell. 90 procent av de som söker asyl saknar också identitetshandlingar, säger Carl Bexelius.

I vissa fall gör sig personer av med sina identitetshandlingar för att det då ska bli svårare att styrka att deras historia verkligen är sann.
– De som utger sig för att vara homosexuella, men egentligen inte är det kan man säga förstör för de som verkligen behöver skydd.

– Migrationsverket använder sig av en tvåstegsbedömning. I den första bedömningen utreder man om det han eller hon säger sig ha blivit utsatt för är sant. Finns det motsättningar i historien och stämmer den i tid? När man utreder om någon riskerar att bli förföljd på grund av politisk tillhörighet är det lättare. Då kan man kanske kolla om personen har skrivit politiskt i någon tidning eller så kanske partiet har en förteckning över sin medlem. Svårare är när det gäller sexuell läggning, säger Carl Bexelius.

Kan man lita på att Migrationsverket gör riktiga bedömningar?
– Ja, man kan ha förtroende för systemet. Enligt FN:s flyktingorgan, Unhcr har Sverige ett av världens bästa asylsystem.

Emy Åstrand, från RFSL:s asylnätverk Newcomer, är av en annan åsikt.
– Jag anser att Migrationsverket har dålig koll på hur situationen ser ut för hbt-personer. De misstänkliggör asylsökandes berättelser, i stället för att lyssna och försöka förstå. Det kurdiska paret har blivit kallade horor och spottats på när de försökt söka skydd på kvinnojourer. De kan inte leva ett värdigt liv tillsammans i Kurdistan. Jag hoppas att Migrationsverket nu förstår allvaret. Det enda paret vill är att ha ett liv tillsammans, i lugn och ro.

Hur kan du veta att deras historia är sann?
– Ja, alltså … Det finns ingen anledning för mig att tro att paret skulle ljuga om sin historia. Genom att höra kvinnan berätta om det som hänt och se hur hon mår förstår jag att hennes berättelse är sann.

– Nu är det dags för människorättsorganisationer och hbt-organisationer att höja sin röst för hbt-personers rättigheter, säger Emy Åstrand.