HBT-flyktingar från Uganda nekas skydd

Trots den allt tuffare situationen för hbt-personer i Uganda, med mord, misshandel och hårdare antihomo-lagstiftning på gång, hotas Kaala Lawrence av utvisning från Sverige.
Efter att ha stötts ut från sin familj för att han är homosexuell har Lawrence utsatts för misshandel av myndighetsrepresentanter och misshandlats svårt på arbetsplatsen. Att han är utsatt för hot efter sitt engagemang i hbt-rörelsen har han intyg från flera väl kända hbt-aktivister i Uganda. Men dessa avfärdas av Migrationsverket i dess avslagsbeslut.
– De säger att jag inte har nog bevis för att jag är utsatt som gay och att jag kan återvända till Uganda men bo i en annan stad, skriver Kaala Lawrence i ett mail till QX.
– Jag flydde mitt hemland efter att flera gånger utsatts för verbala och fysiska attacker där jag en gång tappade medvetandet till följd av misshandeln jag utsattes för, berättar han.
Den misshandeln som ledde till medvetslöshet gjorde honom sängliggande i fem dagar.
– Jag trodde inte jag skulle överleva, säger han och berättar att inte ens efter denna händelse upphörde trakasserierna mot honom i hans grannskap och på hans arbetsplats.
Efter att den omtalade antihomo-lagen introducerades 2009 blev situationen ännu värre för Kaala. Hoten mot honom ökade och till slut tvingades han gömma sig hos en vänligt inställd släkting innan han lyckades fly till Sverige och söka asyl.
Kaala berättar att det tog över ett år innan han kallades till intervju hos Migrationsverket. Det kom till stånd först efter att han fått hjälp av RFSL.
Efter överklagan ligger nu hans ärende hos Migrationsdomstolen i Göteborg.
Kaala är inte ensam asylsökande med hbt-skäl som att hotas med utvisning till Uganda. Stig-Åke Petersson på RFSL uppger att han har kontakt med ett 10-tal personer och han säger att attityden hos Migrationsverket definitivt förändrats till det sämre.
– Det stora felet i dessa fall är att man inte gjort en riskbedömning över vad som sker när han reser hem, säger Stig-Åke Petersson som också bekräftar att de intyg Kaala har kommer från av RFSL väl kända och respekterade hbt-aktivister.
– När de första asylsökande kom från Uganda fick de stanna men nu får nästan alla avslag, säger han och berättar att det även blivit avslag för HBT-personer som sökt asyl från Nigeria, ett annat land i Afrika där kampanjerna mot hbt-personer ökat senaste tiden.
– Det ser nästan ut som man här i Sverige vill mota en ström av hbt-flyktingar från Afrika i grind?
– Det skulle man kunna tro, noterar Stig-Åke Petersson.
En som engagerat sig i arbetet med att stötta nyanlända hbt-personer i Sverige, är den till RFSLs förbundsstyrelse nyvalde Jimmy Sserwaadda. Han har själv född i Uganda och hade turen att få uppehållstillstånd i Sverige innan Migrationsverket beslutat sig för att situationen i Uganda tydligen inte längre skall vara så hotande för hbt-personer.
Sserwaadda berättar att RFSL-nätverket Newcomers har kontakt med 21 ugandier som hotas av utvisning. Bland annat säger han att en hiv-positiv man fått avslag, vilket är extra allvarligt. I den nya anti-homolag som är på väg att antas är det just hiv-positiva homosexuella som kommer utsätts än hårdare där det till och med finns hot om att införa dödsstraff för dessa personer.
– Vad händer med de 21 om de återsänds till Uganda?
– Utan tvekan så kommer de hamna i fängelse eftersom sanningen är att de flesta av dessa är kända av myndigheterna, svarar Sserwaadda. Och från myndigheternas håll säger man att de som nu sökt asyl i EU och USA sprider skvaller om landet.
Han pekar på fallet med John Bosco som i slutet av 00-talet nekats asyl i Storbritannien och vid återkomsten arresterades på flygplatsen. Brittiska myndigheter ändrade sig när de insåg hur han behandlats, men från ugandiskt håll satte man många käppar i hjulet. Idag lever Bosco i Storbritannien och tidigare inställning från migrationsmyndigheter om att homosexuella skall avkrävas att leva ”diskret” i de länder de flyr från kan inte lägre användas i skälen för avslag.
Så är det även i Sverige, så när man idag nekar flyktingar anges att man misstror deras berättelser och man undviker att formulera något om att de kan klara sig om de inte är öppna . I praktiken tvingas de hbt-flyktingar som återsänds till länder som Uganda att börja smyga med sin homosexualitet eller könsidentitet.
– Hur reagerar de som söker asyl här med tanke på att Sverige har haft så hög svansföring när det gäller hbt-frågor i just Uganda?
– Det finns en bild av att den Svenska regeringen ger med den ena handen och tar med den andra, svarar Sserwaadda. Visst har man gjort klart sitt ställningstagande när det gäller anti-gaylagar men det är enbart på en politisk nivå.
– Reaktionen från de man nu försöker återsända är att den svenska regeringen skulle arbeta hårdare för att skydda dem istället för att sända dem till platser där deras liv på allvar är hotat.
– Hur ser säkerhetssituationen för hbt-personer ut i Uganda idag?
– Det skiljer sig från person till person, svarar Sserwaadda. För väletablerade aktivister är det lite säkrare trots att de är politiska måltavlor. Men de skyddas av att omvärlden skulle reagera kraftigt om man gav sig på dem. För vanliga personer i hbtq-samhället är det annorlunda. De fortsätter att utsättas för arrestering, utpressning och de slängs ut från sina familjer, förlorar jobbet, tvingas gifta sig, utsätts för ”korrigerande våldtäkter” och religiös förföljelse.
Han berättar att det nya lagförslaget har förvärrat situationen då allmänheten tar lagen i egna händer så att många hbt-personer nu tvingas byta bostadsort efter att ha attackerats av grannar. De erfarenheter som Kaala Lawrence haft och som svenska Migrationsmyndigheter genom att tveka på detaljer nu ifrågasätter, är en verklighet som Sserwaadda vittnar om.
Jimmy Sserwaadda säger till QX att han är tacksam för sin egen skull. Efter 12 år som hbt-aktivist i Uganda tvingades han fly sitt land för att undvika att dödas. Men idag menar han att Migrationsmyndigheterna och många av de advokater som de asylsökande tilldelas saknar kompetens.
– De gör inte nog research om de länder de asylsökande kommer från. Och dålig research leder till dåliga resultat, säger han och menar att detta innebär problem för asylsökande när nu asylprocesserna skall avgöras snabbare. Det blir svårare att hinna med att få fram fakta och förtroendet från de asylsökande för de advokater de tilldelas riskerar att minska. Det i sig, menar han, innebär ännu ett nytt stort problem.
QX läsare uppmanar han att fortsätta engagera sig för att påverka politiker och regeringen liksom visa att man bryr sig om vad som händer hbt-personer i Uganda.
– Och stötta på alla sätt du kan de som nu söker asyl. Det är en oerhört nedbrytande tid att söka asyl. Man flyr från förföljelse i sitt hemland för att var helst man lyckas komma försöka hitta tryggheten.
För Kaala Lawrence är det nu Migrationsdomstolen som har det slutliga avgörandet om hans framtid. Han och ett 20-tal andra hbt-personer som söker skydd undan en allt mer aggressiv antihomosexuell opinion i Uganda. En opinion som hetsas på av media, politiker och polisiära myndigheter och gör livet till ett helvete för de som av eget val eller tvång lever öppet.