I veckan tog regeringen i Storbritannien beslut om att införa individuell riskbedömning när man ska donera blod, en regel som införs i juni 2021. I nuläget är det svårare för män som har sex med män(MSM) i Storbritannien att donera blod, då de måste leva i celibat i tre månader innan de får ge blod. I Sverige är reglerna desto striktare. Tolv månader måste MSM leva i celibat, även om man är i ett fast förhållande. Straighta som har sex med en ny partner behöver vänta i tre månader innan de kan ge blod.
Den här skillnaden är något som Tobias Ström, som står bakom initiativet Regnbågsblod, kritiserat. Därför välkomnar han den nya lagen i Storbritannien, som han även tror kommer ha påverkan på den svenska modellen.
– Detta är en oerhört positiv nyhet för Regnbågsblod. Jag har läst igenom regelverket och jag häpnade över att det i stort sett är exakt samma sak vi kämpat för i Sverige sen starten för ett och ett halvt år sedan.
Storbritannien inför så kallad individuell screening, och därför kommer de MSM som bor i landet att bedömas på samma grunder som heterosexuella män. Förhoppningen är att det ska leda till tusentals nya blodgivare.
I Sverige finns ett lagförslag om att införa en kortare karenstid på blodet som är donerat, från de nuvarande tolv månaderna till fyra. Något som Regnbågsblod välkomnar, samtidigt som de är kritiska. Det är en liten förbättring som Tobias Ström inte tror kommer göra en jättestor skillnad.
– Lagförslaget vi brottas med här hemma är inte ens nära det UK presenterar. Det som föreslås i Sverige kommer inte leda till att fler av oss kan ge blod.
Men Regnbågsblod har möjlighet att påverka förslaget ytterligare. De är nämligen remissinstans till Socialstyrelsens översyn och har därför möjlighet att skicka en replik på det förslag som är på tapeten, vilket man gjort.
– Vi har nu i höst skickat ett mycket kritiskt och utförligt remissvar där vi kräver i stort sett exakt det som genomförs i UK nu. Remisserna behandlas fortfarande och vi väntar på en ny föreskrift. UK blir första landet i världen att ändra till kunskapsbaserad blodgivning. Nu är målet i sikte och vi måste trappa upp arbetet så att Sverige kan följa UKs goda exempel.
Tar tid
Översynen från Socialstyrelsen startade 2017 och skulle bli klar 2018. Men tre år senare står det fortfarande ganska stilla. Tobias Ström har träffat generaldirektören, utredare och experter från Socialstyrelsen för att framföra de krav som Regnbågsblod ställer, samt följa utredningens förlopp. Trots han engagemang förstår han inte varför det tar sådan tid.
– Frågan är inte så komplex som Socialstyrelsen vill få det att låta. Varje donerad blodpåse testas så en karenssänkning kan genast genomföras. För att komma dit UK är behövs ett strategiskt arbete och metoder för individuell screening. Det kan ta lite tid, men ett sådant arbete har inte ens initierats i Sverige.
Men trots att det tar tid, är Tobias Ström stolt över vad Regnbågsblod har åstadkommit. Dessutom har kampen lett till en forskningsstiftelse.
– Ur all frustration och kamp gällande blodfrågan så skapas just nu något vackert och varaktigt, nämligen en forskningsstiftelse. Regnbågshjärtan kommer stiftelsen heta och ändamålet är att bidra till forskning med HBTQ+perspektiv. Regnbågshjärtans första projekt är såklart blodfrågan, genom initiativet Regnbågsblod, men när blodfrågan är vunnen i Sverige kommer Regnbågshjärtan kunna rikta medel till andra projekt inom psykologi, medicin och omvårdnad för att skydda och stötta HBTQ+personer i Sverige.
QX söker Socialstyrelsen för en kommentar.
