RFSL släppte nyligen sin rapport där det framkommer brister i Migrationsverkets, Migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens bedömningar vad gäller hbtq-asylsökande. Bland annat handlar det om godtyckliga beslut, krav på att hbtq-personer ska dölja sin sexualitet eller att man kan få avslag om man inte känt skuld eller skam för sin sexuella läggning.
Carl Bexelius, tillförordnad rättschef för Migrationsverket, välkomnar en utredning, som blir den första i sitt slag.
– Det är en omfattande och ambitiös sammanställning. Vi har haft en inledande genomgång med RFSL men har har ännu inte hunnit analysera hela utredningen. Det ska vi nu göra och har också bokat in ett nytt möte med RFSL i början av nästa år.
Vidare berättar Carl Bexelius att det är flera delar som kan komma att beröras, såsom internutbildning, kompetens och styrdokument, men även vilken roll Migrationsverket spelar i detta.
– Detta är också ett område man kanske aldrig riktigt blir klar med. Det kommer ny forskning och nya rön hela tiden, och de behöver vi såklart ta ställning till.
I rapporten framkommer det bland annat att hbtq-asylsökande riskerar att få avslag om de inte har möjlighet att redogöra för en “djupare inre känsloprocess”, något som Aino Gröndahl, asyljurist och som sammansatt rapporten, menar skapar en stereotypisk av hbtq-personer. Att man som hbtq måste känt stigma, mått dåligt eller reflekterat väldigt mycket över sin identitet eller läggning, något alla faktiskt inte gör.
Hbtq-asylsökande kan också få avslag om de använt fel terminologi, till exempel kallat sig bisexuell istället för lesbisk, under utredningens ansökningsprocessen. Allt detta strider mot svensk rätt och UNCHR:s riktlinjer.
– Jag tror det kan finnas problem i att man utgår från stereotypa förväntningar av personer som är hbtq, som det nämns i rapporten.
Carl Bexelius menar att Migrationsverket är tydliga med att hur man uttrycker sig och vilka begrepp man använder inte ska vara avgörande i ärenden. Men rapporten visar att det kan vara skäl för avslag.
– Det finns en risk att den stereotypa bilden av hbtq drabbar den enskilde och det är något vi ska kolla på i samband med den här utredningen. Vi kommer behöva gå igenom det som rättsutredningen pekar på och vidta åtgärder.
QX har skrivit om flera hbtq-flyktingar som fått avslag på samtliga överklaganden. Däribland Abdolah och Pearl. Vid kontakt med Migrationsverket gällande fall som Abdolahs och Pearls, är svaret ofta slentrianmässigt att “varje bedömning är individuell”, men utredningen visar att Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen utgår mer eller mindre från att alla hbtq-personers erfarenheter och känslor ska vara likadana.
– I slutändan handlar det om vilken risk den sökande löper. Riskerna kan bero av olika orsaker och som i de här fallen beror det på tillhörighet. Hur ska man exakt visa att man tillhör den här gruppen när det yttrar sig i ens identitet eller läggning? Erfarenheterna måste såklart ses som unika och bedömningarna göras individuellt. Här pekar utredningen på brister som vi behöver se över och hur vi kan utvecklas. Jag tror samarbetet med RFSL kommer bli väldigt viktigt och vi kommer ha en kontinuerlig dialog hur vi kan bli bättre.
