RFSL släppte igår en rapport där det framkommer att Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen använder sig av osäkra krav och processer när de ska fatta beslut i hbtq-asylärenden. Flera av dessa krav går emot svensk och internationell rätt, samt UNCHR:s riktlinjer.
Vid kontakt med Migrationsöverdomstolen, som i regel endast uttalar sig kring rättsliga ställningstaganden vad gäller dom eller beslut vid överklagan, framkommer det, som det gjort flera gånger tidigare, att sökanden måste göra det sannolikt att man tillhör hbtq. Migrationsdomstolen är den sista instansen man kan vända sig till för att få sitt ärende överklagat.
”Vid en asylansökan räcker det inte att allmänt hävda att man riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Precis som med andra asylskäl måste den som påstår sig riskera förföljelse också göra detta sannolikt. Det innebär att personen även måste göra sannolikt att hen tillhör, eller i sitt hemland bedöms tillhöra en grupp, som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning. Domstolen gör allt sammantaget en samlad bedömning av om personens berättelse är tillförlitlig.”, skriver de i ett mejl till QX.
Vidare hänvisar man till ett beslut från 2013, som idag är praxis för hur Migrationsdomstolen och Migrationsverket ska behandla hbtq-asylärenden. Det ärendet gällde en man som hävdat att han var homosexuell och därför inte kunde åka tillbaka till Nigeria. Anledningen till att han fick avslag var bland annat att han:
- ägnat sig åt brottslig verksamhet
- lämnat otydliga uppgifter om sin familjesituation
- inte visste att homosexualitet var kriminaliserat i Nigeria, trots att han uppgett att han varit aktiv i att främja homosexuella rättigheter i hemlandet
- inte kunnat svara på allmänna frågor hur hans sexuella läggning och hur det påverkat hans liv
- har även i övrigt under processen lämnat påfallande vaga uppgifter om sin personliga uppfattning om och sina känslor relaterade till sin sexuella läggning, vilket framstår som märkligt då den sexuella läggningen måste anses vara en grundläggande egenskap hos en individ
Asylprocessen
Processen för att söka asyl i Sverige börjar hos Migrationsverket. Där registreras ens ärende och sedan tas ett beslut om ärendet får avslag eller om man får uppehållstillstånd. Om ens ärende avslås kan man överklaga till en av fyra Migrationsdomstolar i Sverige och få sitt ärende prövat. Om det skulle avslås även där, kan man överklaga till Migrationsöverdomstolen, men därefter kan man inte överklaga mer.
Uppdaterad 2020-11-24