Under sommarmånaderna har Pride arrangerats på olika platser i Sverige för att uppmärksamma allas rätt att älska vem de vill och vara vem de vill. Men även om coronaviruset har satt stopp för parader och fysiska evenemang är det fortfarande lika viktigt att uppmärksamma och fortsätta kämpa för HBTQ+ personers rätt att kunna leva som de själva vill. Sverige målas ofta upp som en av de bästa länderna att bo i oavsett könsidentitet eller sexuell läggning, trots att vi tappat i placering i ILGAs mätning. Resultatet från West Prides undersökning visar att diskriminering och problem gällande jämlikhet är stora, vilket också tyder på att Sverige inte är så bra som det sägs.
West Prides undersökning genomfördes under april 2020, där allmänheten från 15 års ålder oavsett identitet deltog. Resultaten i undersökningen visade att bilden av Sverige som ett öppet land inte motsvarade vad många tror. De värderingar och de normer som idag utgör en stor del av samhället leder till diskriminering, hot och åsidosättande av HBTQ+ personer. Ju tidigare kunskapen om värderingar och ett normkritiskt tänkande lärs ut, desto mer jämlikt samhälle kan nås.
Siffrorna gällande HBTQ+ personers otrygghet är mycket oroande, 21% uppger att de har blivit utsatta för hot och 31% uppger att det är mycket oroliga för att bli utsatta. Undersökningen visar även på att vissa miljöer undviks på grund av otrygghet och att de upplever diskriminering i hög utsträckning. 8 av 10 svarade att de tror att HBTQ+ personer utsätts för diskriminering på grund av att inte passa in i samhällsnormer, vilket påvisar att Sverige inte är det öppna och toleranta samhälle som oftast målas upp.
Även på arbetsplatser, i skolan och i idrottsföreningar upplever HBTQ+ personer att de inte kan vara öppna med vem dem är, trots att det finns lagar och regleringar som ska motverka diskriminerande behandling på dessa platser. Även Skolinspektionen pekar på kunskapsbrist gällande HBTQ+ i samhället. Deras undersökning visade på att undervisningen i skolan är bristande gällande normer och HBTQ+ vilket leder till att många unga inte får utrymme nog att reflektera över relationer, sexualitet och identitet. Undervisningen behöver därmed bli mer inkluderande och kunskapen om HBTQ+ och samhällets normer påverkar livskvaliteten för landets invånare.
Idag identifierar sig 1 av 5 ungdomar som HBTQ+ personer, det gör att i en klass om trettio elever är sex av dem inte heterosexuella och därmed inte enligt samhällets norm. Detta medför att undervisnignen, som oftast har ett heteroaexuellt perspektiv exkluderar en del av klassen. HBTQ+ bör inte bara var ett fragment av sex- och samlevnadsundervisningen utan identitet, sexualitet och relationer bör ingå i majoriteten av undervisningens ämnesplaner. Kunskaper som exempelvis att Sverige var världens första land att ha en könstillhörighetslag, det vill säga möjligheten att byta juridiskt kön, är något som dessvärre inte tas upp i varken samhällskunskapen eller historien men är något som vi bör vara stolta över i sverige. Kunskapen om när och hur det blev lagligt att inte vara heteroexuell samt att det inte längre klassades som en sjukdom att vara homosexuell i sverige och andra länder är precis lika viktigt som när kvinnor fick rätten att rösta. Med en ökad kunskap och ett mer normkritiskt tänkande redan från tidig ålder ökar toleransen och öppenheten i samhället.
Ingen människa föds med värderingar utan de skapar man med hjälp av sin omgivning, oftast i skolåren. Sverige ska vara det land där alla får vara precis dem de vill och älska precis vem de vill och då behöver skolan vara med sätta grunden för ett inkluderande samhälle.
