Jan Jönsson efter den friande domen: ”Fritt fram att hata och hota”

QX har tidigare skrivit om hur Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson blivit utsatt för hat och hot från för honom helt okända människor, oftast män. Tre av dessa meddelanden ansågs som tillräckligt grova för att väcka åtal, men personerna har nu friats i både Tingsrätten och Hovrätten.

När Jan Jönsson i tisdags utsågs till ordförande och gruppledare för Liberalerna i Stockholms stad överraskades han av partikamraterna med en speciellt framtagen knapp med texten ”Jag gillar Jan Jönsson”. Knappen blev snabbt en snackis, och många har hört av sig för att de vill köpa den för att på så sätt visa sitt stöd för Jan.

QX ringde upp Jan Jönsson för att få hans syns på den friande Hovrättsdomen, och på vilka konsekvenserna kan bli.

Vilka skäl angav Hovrätten i sin dom?

– Jag är ju inte jurist, men jag jag har fått det förklarat ungefär så här. Det råder inget tvivel om att meddelandet innehåller ett hot mot mig, och att jag självklart känner stort obehag. Men i och med att hotet var en del av en större kontext som byggde på felaktiga uppgifter som spridits av olika alternativ-sajter, så ansågs detta vara en förmildrande omständighet. Det innebär ju att man har höjt tröskeln för vad man kan uttrycka till både politiker och andra; det är bara sätta in det i en kontext så kan du skicka vilka hotfulla meddelanden du vill.

Kommer du att överklaga?

– Jag har varit i kontakt med åklagaren som är väldigt tydlig med att han tycker att Hovrättens resonemang är helt felaktigt, men att han anser det som totalt utsiktslöst att få prövningstillstånd i Högsta domstolen. Så detta är nog vägs ände…

Kommer du därför att sluta anmäla hat och hot framöver, när det ändå inte kan leda till någon påföljd?

– Nej, det kommer varken jag eller Stockholms stad att sluta med. Av alla grova och otrevliga meddelanden så var det ju bara tre som gick till åtal, och alla friades, så det står klart att tröskeln har höjts för när det faktiskt går att göra en polisanmälan.

Krävs det en lagändring?

– När man själv är en del av ett rättsfall är man inte riktigt objektiv, så det är i så falla andra människor som ska bedöma det. Men för min egen del måste jag ju säga att toleransnivån för vad man lagligt får uttrycka till andra människor nu är väldigt hög. Problemet är ju att konsekvensen kan bli att många andra därför tystnar, för att de inte orkar att få det här emot sig. Och då har vi ju ett annat demokratiproblem.

Du blir ju ofta kallad för ”bög” i diverse kränkande kontexter, men är du ens bög?

– Tingsrätten gjorde det till en stor sak om huruvida jag hade blivit kränkt på grund av min sexuella läggning, och att det då skulle vara en försvårande omständighet, vilket var en väldigt märklig upplevelse. Jag nämnde vid upprepade tillfällen under rättegången att jag aldrig någonsin i ett officiellt sammanhang pratat om min sexuella läggning, och tycker det är något folk ska få bestämma själva om de vill vara öppna med. Så mitt svar till dig är att jag har de intressen jag har, men det får i så fall de människor jag är intresserad av veta om. Det tillhör privatlivet, och enligt min uppfattning får man vara precis vad man vill.

I går när du valdes till ordförande för Liberalerna i Stockholms stad överraskades du med knappar med texten ”Jag gillar Jan Jönsson” – hur kändes det?

– Ha ha, jag blev väldigt förvånad och nästan rörd. Det var inget jag hade räknat med, och det är ju väldigt många som har hört av sig och vill köpa den där knappen, så nu håller de på att trycka upp nya. Knappen är ju rolig, men ännu roligare är det förstås att det har kommit så otroligt mycket brev och meddelanden från personer i hela landet som tycker det är bra att någon orkar föra den här kampen. 

– Många uttrycker en genuin oro för vart vårt frihetliga samhälle är på väg när det är tillåtet att uttrycka sig såhär. Jag har också hört från många människor som utsattas för mycket värre saker än jag själv, men som inte har vågat eller orkat driva det vidare själva. Dessutom har det gett mig tillfälle att prata om frågor jag tycker är väldigt viktiga, så något gott har det ju trots allt fört med sig. Det har stärkt mig i min uppfattning att vi behöver jobba med pojkars och unga mäns normer och destruktiva mansideal, och möjliggöra för dem att vara som de själva vill vara, och utnyttja hela bredden för vad manlighet kan vara. På så sätt har allt det här trots allt känts meningsfullt, men i övrigt så skulle jag gärna ha haft det ogjort för det har ju varit en ganska jobbig period för mig personligen.