2018 föreslog regeringen en ny lag som skulle göra könsbekräftande underlivskirurgi tillåtet från 15 års ålder, utan vårdnadshavares tillstånd. Lagförslaget fick kraftig kritik av lagrådet, men Socialstyrelsen tillstyrkte förslaget. Uppdrag granskning har tidigare sänt två program, det senaste i höstas, där både lagförslaget och den könsbekräftande vården granskas. I kväll visas uppföljande Tranståget – fortsättningen. Där framkommer att Socialstyrelsen har gjort en helomvändning och inte längre står bakom lagförslaget som nu troligen inte kommer att bli av.
I kvällens Uppdrag granskning kommenterar Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, myndighetens ändrade uppfattning så här: ”Det är ett ingrepp som är irreversibelt. Då bör man vara rimligen säker på att det medför en bestående och betydande nytta för personen.” Och om deras ståndpunkt har påverkats av UG:s granskning säger han: ”Jag tycker egentligen inte att det spelar någon roll vad vi har sagt tidigare. Vi har inte känt oss bundna utav det, utan har utrett den här frågan från början och sett på den information vi har nu.”
RFSL, som har gett sitt stöd till det ursprungliga lagförslaget, beklagar att Socialstyrelsen ändrat sig i frågan.
– Regeringens lagförslag skulle bara i sällsynta undantagsfall tillåta kirurgiska ingrepp i könsorganen från 15 års ålder. Det skulle krävas tillstånd av Rättsliga rådet, och med en lång behandling bakom av ett utredningsteam. Uppdrag granskning ger en felaktig bild av hur den könsbekräftande vården och hur lagförslaget faktiskt ser ut, vilket är olyckligt, säger Deidre Palacios, ordförande för RFSL, till QX och tillägger:
– Vi anser att dessa beslut ska fattas av vården, som ju är experter. Det handlar om väldigt få personer som behöver den här vården för att må bättre. För oss är det viktigt att de som behöver könsbekräftande vård får den.
I Uppdrag granskning framträder personer som har ångrat sig efter könsbekräftande vård, som anser sig utsatta för medicinska experiment…
– Det är självklart väldigt olyckligt om någon blivit felbehandlad, så ska det ju absolut inte vara. Men vi tycker att Uppdrag granskning ger en ensidig bild av situationen. Många personer har ett stort behov av könsbekräftande vård, och mår mycket bättre efteråt, men deras röster har inte givits någon plats.
Ett faktum är dock att antalet personer som sökt könsbekräftande vård har sjunkit drastiskt sedan Uppdrag gransknings första program i ämnet.
– Vare sig ett minskat eller ökat antal remisser är ju en vinst i sig. Vi misstänker att det finns personer som behöver komma i kontakt med den könsbekräftande vården som nu inte får det. Unga transpersoner har hört av sig till oss om att de inte får någon remiss till könsutredning, och att de möts av skepticism. Detta som en konsekvens av Uppdrag granskning.
Menar du alltså att vården har påverkats av Uppdrag gransknings kritiska hållning?
– Ja, det tror vi. Och det är det vi har varit oroliga för efter att det första programmet sändes, att det skrämmer både ungdomar som behöver vård, deras föräldrar, men även vården. Vi vill inte att någon ska felbehandlas, och som sagt tycker vi att de som behöver könsbekräftande vård ska få den.
Vilka konsekvenser får det för en person som behöver könsbekräftande vård, men som nu inte kommer att kunna få denna?
– Dagens lagstiftning tillåter inte ingrepp i könsorganen för personer under 18 år. Om åldersgränsen inte sänks innebär det att vissa unga får vänta längre i en svår situation, vilket kan innebära ett lidande. Det viktigaste just nu är dock inte att sänka åldersgränsen för ingrepp i könsorganen, utan att få en ny lag på plats, som särskiljer juridiskt kön från medicinska behandlingar så snart som möjligt.
Uppdrag granskings avsnitt ”Tranståget – fortsättningen” sänds ikväll kl 20.00 i SVT1 och finns även på SVT Play.
Uppdaterad 2020-05-13
