Den senaste större undersökningen om arbetsvillkor bland homo-och bisexuella genomfördes av dåvarande Arbetslivsinstitutet 2002-2004. Denna och andra studier har kommit fram till att hbtq-personer har sämre arbetsmiljö än andra.
– Det har gått över femton år sedan någon större undersökning av hbtq-personers arbetsmiljö genomfördes. Vi behöver mer kunskap om hur situationen i arbetslivet ser ut för hbtq-personer och särskilt för transpersoner, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har av regeringen fått i uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation. Myndigheten får också i uppdrag att sprida vad man kommer fram till, så att denna kunskap kan utgöra ett stöd för arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på Sveriges arbetsplatser. Uppdraget ska delredovisas i juni 2021, och slutredovisas i juni 2022.
I genomförandet av uppdraget kommer man att ha en dialog med bland annat hbtq-organisationer, så QX kontaktade RFSL:s ordförande Deidre Palacios för att höra lite om deras syn på denna kartläggning av hbtq-personers arbetsmiljö.
– Vi är glada att det nu görs en kartläggning av situationen för hbtq-personer på arbetsmarknaden. 15 år är lång tid och mycket har hänt sedan dess. Vi behöver veta mer hur situationen ser ut i dag för att kunna utforma insatser som fungerar. RFSL har goda erfarenheter av tidigare samarbeten med olika myndigheter, där vår input har varit mycket värdefull för att nå rätt målgrupper och att ställa rätt frågor.
Vad tror ni kommer att framkomma i denna undersökning som skiljer sig från den förra – har arbetsmiljön för hbtq-personer generellt sett blivit bättre eller sämre?
– Tidigare utredningar har mestadels handlat om homosexuellas jobbsituation. Andra grupper har inte fått mycket fokus. Därför kommer vi få ny kunskap också om andra grupper, såsom transpersoner, bisexuella och queera personer, som kommer vara mycket värdefull. Generellt har mycket hänt i samhället och med hbtq-personers rättigheter de senaste 15 åren, så förhoppningen är att vi ska se att situationen har förbättrats, att det är lättare att vara hbtq på jobbet nu än då. Men mer behöver göras, allt är inte löst, tyvärr.
Några särskilda aspekter av hbtq-personers arbetsmiljö RFSL tycker är extra viktiga att de undersöks?
– Vi hoppas att utredningen tar tillfället i akt att särskilt undersöka bisexuellas situation på arbetsmarknaden. Det är en grupp som har sämre psykisk hälsa än hetero- och homosexuella, och som vi i nuläget vet väldigt lite om kopplat till arbetssituation.
Ett särskilt fokus ska läggas på transpersoners arbetsmiljö – varför är det viktigt?
– Transpersoner har ofta svårigheter på jobbet, men vi har ingen ordentlig kartläggning i nuläget. Det kan ha att göra med okunskap hos chefer och medarbetare, svårigheter att vara öppen eller att man förväntas ha särskilda kläder eller använda särskilda omklädningsrum. RFSL hoppas att myndigheten kommer att ta hjälp av transpersoners egna organisationer för att kunna nå ut.
