Idag inleds Kristdemokraternas riksting i Umeå och på plats är Magnus Kolsjö, före detta förbundsordförande i RFSL. Det är en historisk helg som ligger framför honom då partiet kommer ta första steget till att få ett eget hbt-förbund. (Q:et hoppar de över och Kolsjö menar att det är vänsterladdat).
– Det här är frågor som jag brinner för och har arbetat med inom KD under en lång tid. År 2000 skrev jag min första debattartikel om hbt-frågor inom partiet och nu, 19 år senare, blir det äntligen något konkret.
Att KD nu ska få ett hbt-förbund menar Kolsjö kommer leda till att partiet får ett tydligt forum för att utveckla tankar och ta ställning i hbt-frågor utefter en ”kristdemokratisk idétradition”.
– Inom politik kommer det ofta upp en dagsaktuell fråga och så rusar alla, men med ett förbund får vi chans att fundera, nyansera och föra samtal. Det tror jag är bra och jätteviktigt.
En aktuell fråga är den om regnbågsflaggan och vart den ska hissas. Debatten uppstod efter Sölvesborg bestämde sig för att begränsa vilka flaggor som fick hissas på kommunens flaggstänger. Något som KD-ledaren Ebba Busch Thor försvarade i Malou efter tio, och som Magnus Kolsjö själv tycker är rätt.
– Det är en politisk symbol och kommuner får inte, enligt grundlagen, ta ställning utan ska vara neutrala. Jag säger inte att det inte ska finnas regnbågsflaggor under Pride men kommuner måste vara neutrala.
– Det finns kommuner som hissar regnbågsflaggan under Pride genom att de hyr ut sina flaggstänger vilket är ett bra alternativ.
Effekten blir ju då densamma, kan man inte bara hissa Prideflaggan istället?
– Hyr man ut flaggstängerna så blir det lika för alla, då har alla samma möjlighet att hissa sina flaggor när de har ett evenemang.
Kommuner och myndigheters neutralitet tycker Kolsjö även borde sträcka sig till Prideparader och menar att de inte borde delta.
– Det är samma resonemang om objektivitet. Paraden är en politisk manifestation, och ska man vara objektiv kan man inte delta i en sådan. Däremot är det viktigt att kommuner och myndigheter närvarar i Prideparken och i seminarier där de informerar om hur de jobbar och bidrar med kunskap.
Nämn en hbtq-fråga som Kristdemokraterna är riktigt bra på?
– En fråga som ligger nära KD-hjärtat är den om hbt-flyktingar. Där kan vi förstå problematiken och vi tycker den är viktig att ta tag i.
En som KD är sämre på?
– Det som är svårare och som handlar just om kunskap är transfrågor, att ta ställning till hur vi ska göra med könstillhörighetslagen. Det är både kunskapstekniskt svårt och lagtekniskt svårt, och sen måste man dessutom veta vad det är vi vill uppnå.
Hur tror du att KD uppfattas av hbtq-communityt?
– Mer positivt än för tio år sedan och ännu mer positivt än för 20 år sedan. Men man ser att det finns ett misstroende, gammal försyndelse ligger kvar i minnet. Därför är det viktigt att man vågar se på hur det är och jobba framåt. Målet måste vara att göra en bra politik.
Vad vill du driva för frågor när du blir ordförande för hbt-förbundet?
– Det som står främst på agendan handlar om kunskapsuppbyggnaden, att bygga kunskapen i partiet och se hur man ska resonera i hbt-frågor utifrån i en kristdemokratisk idétradition. Att se på hur vi kommer framåt och hur vi löser de utmaningar som finns. Det kommer att handla om att samtala.
