– Det var inga större problem. Jo, min yngre bror grät … men nu är han min bästa vän. Jag hade börjat studera medicin då, så när jag skulle förklara för min mamma hittade jag en medicinsk förklaring att visa henne, det var faktiskt inte så svårt.
Det visar sig snart att folk i Botswana har svårare att förstå det där med homosexualitet. Transorganisationen Rainbow Identity är en registrerad organisation, medan äldre organisationer som arbetar för homosexuellas rättigheter fortfarande inte får något erkännande. Enligt Tshepo kan en förklaring vara att folk bara förstår två poler, manligt och kvinnligt. Som exempel tar hon en begravning, där hela hennes släkt var samlad.
– I Botswana är det inte accepterat för en kvinna att ha byxor på begravning, men det tänkte jag ju inte på som nyutkommen. Jag kom alltså dit i tighta byxor, en fin blus och fina skor. Min äldre släkting sa åt mig på skarpen: Vi kvinnor har kjol på begravning! För mig var det en fin stund, det var ett tecken på att hon erkände mig som kvinna och betraktade mig som en sådan. Men episoden visar ju också hur viktigt det är att man håller sig till en könsroll.
Det hade varit värre för en butchflata?
– Mycket värre! De hade tvingat henne att ha klänning. De kan inte förstå det som inte är manligt mot kvinnligt.
Kanske handlar det också om vad som uppfattas som ett västerländskt hot och inte.
– Ingen ser på transsexualism som något med västerländska influenser. I vårt språk, setswana, finns ett ord som beskriver transsexuella. Man säger ”trasi”, och till skillnad från alla ord som används om homosexuella är det inget nedsättande med det.
Vi fortsätter att tala om vad semi-good kan betyda.
– Samhället accepterar inte allt, särskilt inte homosexualitet. Trakasserier och glåpord är vanliga. Homosexualitet är förbjudet enligt lagen, men polisen jagar åtminstone inte folk som de gör i andra länder.
Problemen hon räknar upp är tydliga, och inte ovanliga. Homo- och bisexuella kan inte vara öppna av rädsla för trakasserier. Transvård är i mycket en ekonomisk fråga, då all könskorrigerande kirurgi betraktas som kosmetisk och alltså inte subventioneras. En stor orsak till att situationen ändå är just ”semi-good” i Botswana, ser Tshepo i användandet av religionen.
– I Botswana har inte religion använts för att förtrycka människor. Vi har inte sett på religion på det sättet.
Jag för fram bilden jag själv har haft av Botswana, ett land som av många ses som ett mönsterland när det gäller demokrati i Afrika. Tshepo håller med om den bilden.
– Visst är det så, säger hon och ler igen. Tänk om hbt-personer också skulle få del av den demokratin.
Läs även:
Afrikas hbt-rörelse närvarande vid Pride
Uppdaterad 2016-11-21
