HD-domen rör surrogatmödraskap och skiljer sig från tidigare domar då den grundar sig i att barnet ska ha rätt till en förälder, trots att det uttryckligen inte funnits stöd för det i svensk lag. Domen kan därför skapa nya möjligheter för andra familjesituationer som till exempel samkönade par som har barn tillsammans, säger familjerättsexperten Erik Mägi till DN.
Domen fastställdes tidigare i veckan och i den godkänner den svenska Högsta Domstolen att en svensk kvinna blir rättslig förälder till en pojke som hon bott med sedan barnet kom till Sverige genom surrogatmoderskap i USA. I svensk hälso- och sjukvård är det inte tillåtet.
”Barn i olika normbrytande familjer hamnar ibland i kläm”
Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs Universitet, menar att eftersom HD ger kvinnan rätt, är det ett tydligt exempel på att de internationella stadgarna om mänskliga rättigheter betyder mer än nationell lagstiftning.
– Det som har bäring på fler fall än bara det här barnet är att man låter det enskilda barnets skydd för privatlivet vara avgörande, trots att det inte finns stöd i svensk lag för att erkänna kvinnan som moder. Barn i olika normbrytande familjer hamnar ibland i kläm, eftersom familjelagstiftningen är ett lapptäcke av olika reformer. Då har barn kunnat förlora rätten till den förälder man i praktiken har, säger Erik Mägi till DN.
I det här fallet har däremot rätten sett till vad som är bäst för barnet och låtit det avgöra.
– Man har kommit fram till att även om svensk lagstiftning inte tillvaratar barns bästa så ska domstolen ändå göra det, det är lite nytt och banbrytande att det är barnets bästa och dess rätt till sina föräldrar som avgjort.
