Projektet startar nu vid årsskiftet och EU har gått med på att bidra med 7,5 miljoner kronor, detta rapporterar Sveriges Radio.
– Tanken med det här projektet är att man ska kunna vända sig till Brottsofferjouren, som inte är en myndighet, och få tid för att verkligen få stöd i rättsprocessen, hjälp och en guidning i hur man går tillväga för att göra en polisanmälan till exempel, säger Eva Sund till P4 Malmöhus.
Eva Sund jobbar med demokrati och hatbrott på Nationella operativa avdelningen inom polisen och menar att de personer som utsatts för hatbrott ofta har en misstro mot myndigheter.
Olaga diskriminering eller hets mot folkgrupp är hatbrott. Men många andra brott, till exempel misshandel eller olaga hot kan ha hatbrottsmotiv. När man ger sig på någon på grund av dennes sexuella läggning, etnicitet eller religion till exempel, är det hatbrott.
Om en hbtq-person blir misshandlad, eller om någon rycker i en muslimsk kvinnas slöja, så hade brotten kanske varit misshandel och ofredande. Men är det hatbrottsmotiv så blir ofta straffet längre och skadeståndet högre.
Mörkertalet kring hur många som blir utsatta för hatbrott är stort och det finns få fällande domar.
Pengarna är direkt hjälp
De 7,5 miljoner som polisen får av EU i bidrag går alltihop till brottsofferstöd.
–Behovet att få ett stöd och en förklaring för varför vissa beslut tas i en rättsprocess är väldigt väldigt stort och det tar tid från utredande poliser om de skulle sitta och göra de här återkopplingen, säger Eva Sund.
Förutom pengarna från EU kommer Polisen och Brottsofferjouren ge medel till projektet.
