Akbar Hazara sitter i ”förvar” utanför Stockholm. Här har han suttit i drygt nio månader. Det är lika lång tid bakom låsta dörrar som en man från norra Sverige dömdes till efter han förföljt, ofredat och misshandlat en kvinna (i straffet bäddades också in ett gammalt dopingbrott).
Det är också lika lång tid som om du skulle blivit gripen och dömd för innehav av en normalstor bodybutter-burk fylld med amfetamin.
Men Akbar har inte misshandlat och ofredat någon. Han har heller inte gömt kemiska droger i lotionburkar. Han hålls i förvar för att Migrationsverket inte bedömer det som sannolikt att han är homosexuell och förälskad i Mohsen. Och därför inväntar han tvångsutvisning till Afghanistan.
Började som broderlig kärlek
Akbar minns inte Afghanistan. Han har inte bott där på 15 år. När han var tre år gammal dog hans föräldrar och grannfamiljen tog hand om honom, det var Mohsens familj.
– Jag minns när pappa hämtade hem Akbar. Mamma föll ner på knä, tog Akbar i sina armar och grät. Efter det var han en i familjen.
Kort efter flyttade familjen till Iran där pappan jobbade som dräng på en gård. Mohsen kom att bli Akbars stora förebild.
– Vi älskade varandra jättemycket. Det var en broderlig kärlek, minns Akbar.
Men med tiden blev kärleken en annan.
– Känslorna blev intensivare. Jag funderade mycket på var det kom ifrån och förstod att det var en annan än den mellan två bröder. Jag kunde inte äta ordentligt på tre månader tills jag till slut bestämde mig för att berätta. Så jag tog Akbars hand och sa ‘jag älskar dig’.
Och Akbar älskade Mohsen. Från den stunden var de ett hemligt kärlekspar i ett land med sharialagar.
Kärleken avslöjades och vardagen blev farlig
– Jag brukade sitta bak på Mohsens motorcykel så att jag kunde hålla om honom utan att någon märkte det, minns Akbar.
En dag kom Mohsens mamma på dem när de hade sex i familjens vardagsrum. Det spreds rykten om deras relation och vardagen blev farlig, de misshandlades och på gatan kallades de för djur. Vänner tog avstånd och de bestämde sig för att fly.
På flyktingboendet i Sverige fick de höra att det var omöjligt att få stanna i landet om du inte sa rätt saker. De blev erbjudna att köpa en färdigskriven berättelse som skulle garantera att de inte skickades tillbaka. De köpte den för sina sista pengar och fick avslag.
När de väl förstod att det var deras sanna historia som gav dem rätt till asyl var det försent. Då var de inte trovärdiga i sin sexualitet enligt Migrationsverket.
”Alla kring Akbar vet att han har asylskäl”
Socialantropologen Teresie Nilsson har kommit att bli mycket nära Akbar och Mohsen genom asylprocessen. Hon följer med Mohsen till förvaret så att han kan hålla om sin kärlek och hennes vittnesmål var en del av Akbars överklagan till Migrationsdomstolen.
– Jag har upplevt deras kärlek på nära håll och stöttat dem som par när de tvingas vara ifrån varandra. I överklagan vittnade Mohsen i rättssalen och grät fram deras kärlekshistoria. Jag tänkte att det inte kunde finnas några som helst tvivel på deras läggning efter rättegången. Men Akbar fick ändå avslag, säger Teresie.
För att uppmärksamma Akbars öde har hon skapat Facebooksidan I am Akbar Hazara, där Akbar själv skickar hälsningar och släpper in nyfikna i relationen mellan honom och Mohsen. Det slutliga målet är asyl men först vill hon få ut Akbar ur förvaret så att han kan närvara på EuroPride i Stockholm.
– Jag vet och alla kring Akbar vet att han har asylskäl, men vem ska ge honom rätt? Vem ska se till de fakta som finns och hur ska vi övertyga Migrationsverket? Vi är desperata.
Läs mer om Akbar och stötta hans kamp här!
