Under tisdagen släppte Human Right Watch sin rapport om hbt-personers situation i Iran. I rapporten konstateras att president Mahmoud Ahmadinejad ökända förnekande av existensen av homosexuella i landet blivit en del av landets politik.
I rapporten sägs att en förklaring till det ovanligt höga antalet könsbytesoperationerna i Iran kan bero på att även homosexuella förmås byta kön för att kunna leva ”lagligt”.
HRW har intervjuat 125 bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Iran och iranier som lämnat landet. Man konstaterar att det trots lagligt förbud mot homosexualitet finns en subkultur i de större städerna. Bland medelklassen en subkultur på caféer och andra halvofficiella träffställen, men även parker utgör kända mötesplatser. Här raggar män och en del bögar och transkvinnor tvingas till prostitution efter att ha slängts ut från sina hem och familjer.
HRW menar i sin rapport att det finns ett systematiskt förtryck utövat av myndigheterna där godtycklig arrestering och häktning, misshandel och tortyr liksom orättvisa domstolsprövningar är standard, förutom grova intrång i privatlivet. Såväl polis som paramilitära grupper är aktiva i trakasserierna mot hbt-personer och de som misstänks vara homosexuella. Misshandel, tortyr och även våldtäkt är sätt som används som metoder mot bögar och lesbiska.
Landets lagstiftning innefattar spöstraff, 100 stycken, för sexuella kontakter mellan män eller mellan kvinnor vid de tre första ”förseelserna”. Vid den fjärde utdöms dödsstraff. ”Bevis indikerar att dessa straff har utdömts – hotet om att avrättas är en realitet för Irans sårbara hbt-samhälle.”
I lagen krävs vittnen till den sexuella akten eller erkännande. Men det finns även möjlighet för domare att godtyckligt, baserat på sin egen ”kännedom”, utdöma till hårda straff.
Rapporter om dödsstraff för sodomi, ordet som använts för sexuella kontakter mellan män, har varit många senaste åren. Ofta har sodomi-anklagelsen kombinerats med anklagelser om våldtäkt mot minderåriga. Detta har skapat en osäkerhet internationellt konstaterar HRW. Dock noterar man att i några av de mer kända fall där dödsstraff utdömts för våldtäkt mot minderåriga har de som dömts själva varit minderåriga och starka invändningar finns även mot hur domstolarna hanterat bevisen.
Just nu nämner HRW flera fall av män som dömts till döden men där avrättningarna ännu inte genomförts. Moshen G., och Nemat Safavi är två män som dömdes 2009 för sodomi. Deras ”brott” skall ha skett när de var under 18 år. Safavi arresterades endast 16 år gammal.
I juli i år dömdes Ebrahim Hamidi från Tabriz till döden för att tillsammans med tre andra män ha våldtagit en ung man. Pojken som framfört anklagelsen, ändrade sitt vittnesmål till att han ”trott” att de skulle våldta honom. Tre av männen friades men Hamidi dömdes till döden baserat på domarens ”kännedom” om hans sodomi-brott. Även i detta fall arresterades Hamidi när han endast var 16 år.
HRW rekommenderar i sin rapport Iran att avskaffa sina lagar riktade mot hbt-personer och man uppmanar myndigheterna i närområdet liksom i Europa och Nordamerika att låta iranska hbt-flyktingar få asyl i sina hemländer.
Ladda ner hela rapporten som PDF: “We Are a Buried Generation”
Iran är ett av sju-åtta länder i världen som har dödsstraff för samkönade sexuella kontakter. De sex övriga är Mauretanien, Saudiarabien, Jemen, Sudan, Somalia och de delstater i norra Nigeria där man praktiserar Sharialagar. Även Förenade Arabemiraten har lagar som kan tolkas som att dödsstraff kan utdömas.
Uppdaterad 2019-04-19
