”Jag tycker att Örebro är en rätt homofobisk stad”
Vasil Bochev, deltagare i Örebro Pride.
Den 15 maj 1971 gick Sveriges första prideparad genom Örebros gator. Det var föreningen Gay Power Club som stod som arrangör och 15-20 personer gick i i paraden.
Men det var då.
Förra året gick drygt 7000 i Örebro prideparad. Och tusentals örebroare hade tagit sig ut på gatorna för att se den. En av dem var Vasil Bochev.
– Jag hade bestämt mig för att inte gå med i paraden, jag ville hellre se den. Och det var mäktigt att se så mycket folk. Och viktigt, lägger han till.
– Jag tycker att Örebro är en rätt homofobisk stad måste jag säga. Det är i alla fall mina upplevelser här, så det är bra att folk får se att vi är rätt många och att folk får se vad det handlar om. Vi är ju helt vanliga killar och tjejer, bara lite gladare, säger Vasil och skrattar.
I Örebro har lokalbussarna prytts med regnbågsflaggor under prideveckan, något som inte uppskattats av alla.
– En kollega på mitt jobb sa att hon inte kunde åka buss på hela veckan eftersom ”alla bussar kör ju runt med en jävla gayflagga”. Men hon är Sverigedemokrat så det är ju inte helt oväntat att hon har såna åsikter.
I år firas pride i Örebro i slutet av augusti och Vasil har tänkt att han ska vara med.
– Absolut, förra året gick jag på pridefesten också på Frimis, men jag var aldrig inne i prideområdet i Stadsparken så det kanske man skulle kolla in i år.
Och så ska han besöka EuroPride i Stockholm.
– Ja, det känns som man inte får missa det. Hoppas bara att jag får ledigt från jobbet.
”Jag hissade regnbågsflaggorna utanför butiken som ett svar på allt Pride-motstånd”
Erik Almhöjd, deltagare i Öckerö Pride.
Erik Almhöjd, 39, är Ica-handlare på Björkö i Öckerö kommun. Han halkade in i Pride-svängen efter han hissat tre regnbågsflaggor utanför sin butik – och vips! Två år senare stod han på scen under QX-galan på Cirkus och tog emot publikens jubel.
Men först lite bakgrund. Öckerö kommun avfärdade 2016 en motion som föreslog att kommunen skulle hissa Prideflaggor under West Pride. Det väckte ett motstånd och regnbågens vara eller icke vara blev en snackis bland invånarna.
Erik följde först debatten på avstånd men bestämde sig sedan för att ge sig in i Pride-matchen.
– Jag hissade regnbågsflaggorna utanför butiken som ett svar på allt Pride-motstånd på sociala medier, förklarar han.
Ställningstagandet fick öborna att engagera sig och inspirerade till att föreningen Öckerö Pride startades.
Erik blev snabbt en riksnyhet med sina tre stolta flaggor i skärgårdsmiljön.
– Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag ana att det skulle bli så stort. Nu när man blickar tillbaka så låter inte flaggorna som någon stor grej. Men då var det verkligen det.
– Många har kommit fram för att tacka och sagt att det har betytt väldigt mycket för dem, som till exempel föräldrar till hbtq-barn.
Storyn om Ica-handlaren med Prideflaggorna har berättats i flera medier. Men det inte många vet är att regnbågen även har en personlig betydelse för Erik, han är nämligen själv gay.
–Jag minns att jag var nervös och tänkte; ”kommer jag ut i samband med det här?”. Men mina föräldrar och vänner visste ju om min läggning.
–Den onsdagsmorgonen som jag hissade flaggorna kändes det helt rätt i magen. Det var speciellt att få göra det på Björkö.
Året efter Flaggbragden blev även året då han besökte en Pridefestival för första gången. Och självklart blev det Öckerö Pride, som då gjorde sitt debutår.
– Jag kände en sån otrolig stolthet att det var i vår kommun som det hände. Det hade jag aldrig trott för ett par år sedan.
Erik som är född och uppvuxen på Björkö hoppas att de friska vindarna ska göra det lättare för dagens skärgårdsungdomar.
– Jag kommer fortfarande ihåg när Magnus Carlsson kom ut år 2000, det var första gången som jag hörde talas om någon som var gay. Vi måste visa de unga i kommunen idag att det är okej, säger han.
”Jag hoppas att alla känner sig välkomna och accepterade i Sápmi”
Deltagare i Sápmi Pride, Sarakka Gaup.
2014 blåste en ny typ av vind över det samiska landskapet. För första gången någonsin hade en samisk Pridefestival arrangerats i Kiruna. Den fick namnet Sápmi Pride och tanken var att den skulle återkomma årligen i olika städer i Sápmi.
Men vart ligger det, kanske du undrar? Samerna bor i fyra länders nordligaste spets. Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Landskapet sträcker sig över hela nordkalotten och det är det som kallas Sápmi, eller Sameland.
Pride-visionen hölls. Sedan den första paraden i Kiruna har samerna prajdat runt i Sápmi. Senaste var nu i början av mars då de slog ihop sig med Arctic Pride i Rovaniemi.
Eallana Bireha Áilo Sarakka/Gaup är same och har marscherat i Sápmi Pride två gånger. Hon bor i Sápmi, i Kiruna för att vara specifik. Där jobbar hon som skådespelare och utbildar sig till yogalärare.
– Min relation till hbtq-communityt känns väldigt avslappnat. Att jag inte är heterosexuell är en väldigt naturlig del av den jag är.
Sarakka är engagerad i projektet Queering Sápmi, som genom berättelser visar hur det är att vara en minoritet i en minoritet.
Första gången hon marscherade i paraden minns hon med värme. En samisk Pride var stort och efterlängtat.
– Jag har min familj i den byn (Guovdageaidnu) och jag vet att det finns många konservativa som har djupt förankrade traditioner och en stark tro. Men att vi kan ha Sápmi Pride visar att vi utvecklas och att kärlek övervinner allt.
– Det finns verkligen bara fördelar med att det finns en samisk Pridefestival. För mig betyder det mer öppenhet, acceptans och större trygghet.
Hennes pappa är samisk och hennes mamma är norsk. Men hon vill inte säga att hon är halvsame eller halvnorsk.
– Jag tror på multikulturalism och är hellre både same och norsk istället för att kalla mig själv för ”50 procent”. Fler språk och flera kulturer är framtiden.
Hur bra tycker du att det samiska samhället är på hbtq-frågor idag?
– Det skiljer sig stort från plats till plats, men också på en individnivå. I allmänhet tycker jag att vårt samiska samhälle är som alla andra samhällen. Det finns alla slags människor och åsikter.
– Men jag ser att stora framsteg har gjorts och det finns färre tabun än tidigare. Vilket jag tror är mycket tack vare Sápmi Pride. Men också såklart på grund av modiga människor som tar ställning. Det är allt från politiker, konstnärer, artister med många fler.
– Jag hoppas att alla känner sig välkomna och accepterade i Sápmi, avslutar Sarakka.
Hitta Pridefestivaler nära dig i QX Pridekalender!
