Det är något som skaver i mig. Efter att jag fick hiv känns det ibland som att samhället inte längre har en tilltro till mig. Att som nydiagnosticerad läsa att tvångsisolering är en möjlig disciplinär åtgärd, om jag inte följer mina förhållningsregler är bara ett exempel på varför jag känner så. Jag är en vuxen människa, lika kapabel att fatta förnuftiga beslut kring min och andras sexuella hälsa som någon som inte lever med hiv.
Jag fick min hivdiagnos i Oslo för runt fyra år sedan och blev nyligen överskriven från det norska systemet till det svenska. Min läkare informerade mig om att jag skulle kunna få informationsplikten borttagen så fort som det bekräftats genom min norska patientjournal att jag har en omätbart låg nivå av virus.
Min möjlighet att få informationsplikten borttagen är ett resultat av de slutsatser som drogs efter att Folkhälsomyndigheten gav ut kunskapsunderlaget ”Smittsamhet vid behandlad infektion” för fem år sedan. Det fastställdes att risken för överföring via sex är försumbar – även vid sex utan kondom.
”En majoritet lever med icke-överförbart hiv”
För att tala klarspråk; allt fler studier tyder på att man kan säga att personer som jag själv, likt en överväldigande majoritet av alla med en känd hivdiagnos, lever med icke-överförbart hiv. Av den anledningen förefaller det sig märkligt att läkaren vidare informerade om att ett kondomtvång kommer att bestå, även efter att en omätbar nivå av virus konstaterats. Hade jag själv varit läkare hade jag dock troligtvis uttryckt mig på ett liknande sätt för att vara säker på att hålla mig inom lagstiftningens ramar. Rättsläget är nämligen osäkert. Likvärdiga rättsliga situationer hanteras olika. En del blir åtalade för att ha riskerat överföring av hiv trots att det medicinska underlaget konstaterat att en sådan risk inte funnits.
I början av maj kommer ett specifikt fall tas upp i högsta domstolen. En person med omätbar nivå av hiv är åtalad för att ha utsatt en annan person för risken att drabbas av en allvarlig sjukdom efter att ha haft kondomfritt sex med denne. Det är glädjande att fallet prövas i Högsta Domstolen eftersom att detta kommer medföra en vägledande dom kring hur lagstiftningen ska tolkas.
Likt Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten som nyligen uttalade sig i Sveriges Radio i frågan, hoppas jag personligen att fallet leder till en friande dom. Det blir då tydligt för hela rättssystemet att sex utan kondom, vid en välfungerande behandling, inte ska ligga till grund för att åtal ska kunna väckas. En ny rättspraxis i frågan skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att åter myndigförklara mig som individ och ett led i att bryta med det stigma som omger hiv.
Uppdaterad 2018-04-06
