Dagens Nyheter var först med att berätta om beslut att slopa alla flaggor utom två, svenska flaggan och Kriminalvårdens egen flagga.

Patrik Scherman är ordförande för Kriminalvårdens hbtq-förening.

Enligt Kriminalvården handlar beslutet om att ta ett ”enhetligt grepp kring flaggrutinerna”.

–De säger att de vill att det ska bli enklare för alla att göra likadant. Men i praktiken betyder det att Prideflaggan inte kommer att hissas igen. Jag förstår inte vad som anses vara så komplicerat med att hissa en Prideflagga i den stad eller region som firar Pride, säger Patrik.

Han minns när den första regnbågsflaggan hissades 2014 vid en anstalt för män i Stockholm. Det gav honom en känsla av trygghet.

– Vi hissade den på initiativ av en klient (intagen) på anstalten. Det var väldigt roligt och viktigt för i vår verksamhet kan det stundtals komma fram machoattityder, säger han och fortsätter:

Regnbågsflaggan spred sig till fler anstalter

– Reaktionerna var både för och emot. Flaggningen gjorde det tydligt för oss att vi måste kunna ta de här diskussionerna, vi inom Kriminalvården måste vara trygga med att diskutera hbtq-frågor. Är vi trygga med det skapas det också en trygghet på avdelningen.

Efter den första flaggningen hörde fler och fler anstalter av sig och ville göra detsamma. Tills sist blev efterfrågan så stor att anstalter kunde beställa regnbågsflaggan internt.

I en intervju med DN säger Kajsa Nilsson, chef för beredningsenheten på Kriminalvården, att beslutet enbart gäller frågan om flaggning.

– Det här är inget ställningstagande utan hbtq- och värdegrundsarbetet fortsätter fortsatt starkt, säger Nilsson.

”Jag förstår helt enkelt inte varför”

Men Patrik har svårt att förstå resonemanget.

– Jag känner mig tom och förvirrad för jag förstår helt enkelt inte hur man kan säga att man vill fortsätta jobba med hbtq-frågor och att det är viktigt, samtidigt som man fattar det här beslutet.

– Vår erfarenhet av att hissa en regnbågsflagga är att den skapar värdefulla diskussioner. Den blir en tydlig signal till klienter, personal och människor utanför Kriminalvården, att här hos oss jobbar vi aktivt med dessa frågor, säger han.