Först ut på Stora Scen var världspremiären för Petter Wallenbergs Rainbow Riots. Queera röster från några av världens farligaste länder för hbtq-personer, som Jamaica och Uganda. Med ett överdåd av trummor och en härlig stilistisk oräddhet fick de igång Pride-publiken. Helt rätt sätt att börja kvällen.
Strax därefter är det dags för kvällens huvudnummer, Robert Wells med sin Rhapsody in Rock – Pride Edition. Showen fick minst sagt en obekväm start då Wells helt obemärkt kom ut på scen. Efter ett kort tag utan reaktion från publiken tar han mikrofonen och säger att det var ett väldigt svagt välkomnande. Först då uppfattar publiken att showen är igång och applåderar.
Han kör igång med en imponerande uppvisning av sin pianofingerfärdighet. Efter följer uppträdande från hustrun Maria Wells. Kort därefter välkomnar han gayfavoriten Nanne Grönvall som inleder med en cover på Love Hurts. Såklart ackompanjerat av Wells Piano.
En fantastisk show och låtarna alla längtade efter, i Rättviksparken. Rätt show, fel publik. För Stockholm Prides stora fredagsfest lämnade det en del att längta efter. Den perfekta summeringen av akt ett kom från en Pride-besökare: ”Mina föräldrar hade älskat det.”
Efter första akten av Rhapsody in Rock drog snabbt en special uppvisning igång från House of Revlon i Champagnebaren. En catwalk formade sig i mitten av det publikhavet, och utroparen hade en taktkänsla som gjorde varje mening till en hiphop-hit. House of Revlon levererar härlig New York- Ball kultur och publiken dras med. Jublet är högre nu än under första delen av Rhapsody in Rock.
Nanne Grönvall står för vändningen
I andra akten vänder det. Robert Wells och truppen levererar, och det är Nanne Grönvall som står för vändningen. När hon sjunger sin hit Håll Om Mig är publiken med. Nu gör Rhapsody in Rock allt rätt, bra låtar som är anpassade för Pride-publiken som Bohemian Rhapsody och I Will Survive.
På slutet är Wells tillbaka med ett piano solo som hämtat från akt ett. Det märks att han kan sin grej och tycker om det han gör. Men det blir lite för mycket cis-allsång. För att summera: Väldigt svag början, med en sjudundrande akt två. Med lite mer Pride-erfarenhet kan det här bli en succé.
WigStockholm städade upp efter Wells till tonerna av Mössens arbetssång från Askungen. LeoB höll självklart i det traditionsenliga ”klackracet” till publikens förtjusning.
Glöm inte att rösta på den druga som du vill ska vinna årets Miss Pride. Rösta gör du i QX-tältet och vinnaren tillkännages imorgon, lördag klockan 18.30 på Stora Scen i parken.
Uppdaterad 2023-11-08
