Victoria Malmquist från Flyktinggruppernas riksråd (FARR) har granskat 100 olika hbtq-asyldomar från Migrationsdomstolen. Det är till Migrationsdomstolen som asylsökande överklagar efter det första avslaget från Migrationsverket.
-Det jag redan hade sett i enskilda hbtq-ärenden gjorde mig orolig. Men när jag gjorde en större grundlig genomgång av 100 domar blev jag ännu mer orolig, säger hon.
Den juridiska nivån är enligt Malmquist låg och ibland direkt felaktig. Men även kompetensen kring hbtq-frågor anser hon vara extremt låg.
-Bara tre av 100 ärenden hanterades på ett bra sätt ur ett juridiskt perspektiv, säger Malmquist.
Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer nämner i en intervju med P4 Stockholm under tisdagen Migrationsdomstolens roll i asylprocessen:
– Det är viktigt att komma ihåg att ovanför oss finns det ett domstolssystem där förvaltningsrätten prövar i stort sett alla avslag. Det är ett säkerhetssystem, för i princip alla avslag överklagas.
Inget vidare säkerhetssystem enligt Victoria Malmquist.
-Jag ser i min utredning att så inte är fallet. I de ärenden jag läst så ser jag stora felaktigheter på domstolsnivå. Den utredning jag gjort är så pass gedigen att den ska ges ut som en vetenskaplig artikel. Hade de haft en hbtq-ansvarig på Migrationsverket hade jag skickat den till dem, säger hon.
Aino Gröndal, asylrättsjurist på RFSL, säger att hon har tröttnat på att Migrationsverket slår ifrån sig ansvaret och förlitar sig på att Migrationsdomstolen fångar upp deras felaktiga beslut.
-Jag blir sur när jag hör det argumentet. Det är löjligt och ett förminskande av problemet. Migrationsverket ska göra rätt från början. Annars tar Migrationsdomstolen ställning till felaktigt material, säger Gröndahl.
Uppdaterad 2017-06-01
