HBT-nätverk i Malmö stad

– Varför behövs ett HBT-nätverk bland anställda i Malmö stad?
– Det är viktigt att kunna vara den du är på ditt arbete. Och vi kan vara till stöd för arbetskamrater som inte kommit ut eller som har problem. Vi finns för medarbetarna i Malmö stad. Det säger Peo Klang, säkerhetssamordnare vid stadskontoret och initiativtagare till HBT-nätverket.
– Vad vill ni mer?
– Synliggöra HBT-frågor inom Malmö stad. Anledningen till att jag började ta tag i det här är att jag inte såg HBT i personal- och policyfrågor inom kommunal förvaltning.
– Vi finns som en resurs för stadsdelarna. Vi kan också vara bollplank för chefer som behöver arbeta med de här frågorna i sin arbetsgrupp, säger Cindhy Cronjezon. Även hon arbetar som samordnare, men inom SSP, samarbete mellan skola, socialtjänst och polis i Fosie stadsdelsförvaltning.
– Vad kan ni göra om någon kommunanställd har en homofob chef eller har svårt att vara öppen på jobbet?
– Stötta medarbetaren och stöta på mot ledningen om någon vill det, säger Peo.
– Det finns mycket kunskap om HBT inom nätverket, säger Cindhy Cronjezon som menar att de genom att stödja sina medlemmar även kan förändra inställningen till HBT på en arbetsplats. Inom till exempel vård och omsorg är det en stor fördel om personalen inte automatiskt tar för givet att klienter eller patienter är heterosexuella. Det i sin tur förutsätter att HBT-personer i personalen vågar vara öppna och kan bemöta eventuellt kafferumssladder. Och stödet finns i nätverket.
– Vilka är ni som är med i nätverket?
– Medarbetare och chefer på alla nivåer inom förvaltningen finns med. Och det är bra åldersspridning, från strax under 30 till strax över 55, berättar Cindhy.
– Bland oss som engagerade sig från start är alla öppna, säkra i sig själva och med stadgade förhållanden. Vi vet vad vi pratar om, säger Peo.
– Några är också heteromänniskor som vill engagera sig. Vi har fått många hejarop och positiva kommentarer, tillägger Cindhy.
– Hur är det ute på alla olika kommunala arbetsplatser då? Är alla positiva till det ni gör?
– Ute i kommunen är det som i Sverige i övrigt. Det finns ställen där man inte vill ta i detta, menar Peo.
– Det kan också handla om ovana att arbeta med de här frågorna, rädsla för att säga fel, göra bort sig, visa sin okunnighet, tror Cindhy.
– Men på mitt förra arbete ville chefen att arbetsplatsen ska återspegla klienterna, med etnicitet, HBT och så vidare. Fast jag tror inte det är så vanligt. Man pratar om etnicitet och kön och glömmer andra grupper.
– Vad har ni på gång just nu inom nätverket?
– Vi väntar på tydligare ställningstaganden från våra personalchefer – till exempel om att få tillåtelse att gå på nätverksmöten under arbetstid, säger Peo.
– Och vad kommer ni att ha uppnått om, säg, ett år?
– Ett fungerande nätverk för medarbetarna som är helt accepterat ute i organisationen. Det ska vara naturligt att kontakta oss, naturligt att Malmö stad nyttjar den HBT-kompetens som finns!